Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
da ringar af lera. Ännu i dag
återfinna vi hos en mängd vilda
folkstammar i Afrika, Asien och
Amerika alldeles dylika husgeråd som
dessa, såväl till form och massa som
berednings- och förbränningssätt; ja,
i sjelfva Europa förfärdigas ännu
lerkärl på samnia primitiva vis,
nemligen i Jutland, der
krukmakarearbe-tet är en allmännelig binäring för den
fattigare befolkningen.1
Jemte dessa olika slag af redskap
och husgeråd påfunnos vid Meilen en
mängd djurben, qvarlefvor af
pålbyggnader fordna innevånares
måltider. Det egna förhållande är med
dessa ben att märka, att de, likasom
de i Danmark i de s. k.
Kjökken-möddingarne2 funna, samtligen äro
skickligt klufna längsefter, i afsigt
att åtkomma märgen, en läckerhet,
som synnerligen värderas bland de
vilda polarfolken i våra dagar, hos
hvilka man iakttagit alldeles samma
sedvänja. På dylikt sätt öppnade
äro äfven alla andra
märginnehållande ben, som man i ofantlig mängd
funnit i Schweiz’ många öfriga
pålbyggnader. Prof. Rütimeyer, en
berömd zoolog i Basel, hvilken
omsorgsfullt undersökt dessa rester af
forntida djur, bar med ledning af
dem kunnat återfinna icke blott alla
i våra dagar i Schweiz lefvande djur-
1 LiscH, itecklmbünjisclie Jakrbücher Bd. X,
p. 243. Sammastädes finnes en utförlig
skildring af sättet för lerkärlens
förfärdigande i stenåldern.
2 Bankar af snäckskal, djurben och
annat affall.
slag, ehuru för det mesta något
afvikande i styrka och storlek, ulan
äfven flere numera dels öfverallt, dels
åtminstone i Schweiz utdöda
djurarter, t. ex. uroxen, bisonoxen och
ett slag af svin, hvilket ej
annorstädes påträffats och som han
benämner torf svin (sus scrofa palustris).
— Men det intressantaste fyndet vid
Meilen är dock en menniskoskalle
jemte några andra ben, hvilka prof.
His i Basel egnat den
omsorgsfullaste undersökning och jemfört med de
i dervarande samling af kranier
befintliga scliweziska typer.
Resultatet, eget nog, är att den vid Meilen
uppgräfda menniskoskallen i alla
väsendtliga kännetecken ganska noga
stämmer in med skallar, som
tillhört individer af den folkstam,
livil-keu än i dag bebor det tyska Schweiz’
bergsdalar.
Upptäckten vid Meilen föranledde
snart bekantskapen med en mängd
dylika förhistoriska bosättningar i de
schweiziska sjöarne: i Bieler-,
Neuf-ehatel-, Constanz-, Boden-, Sempach-,
Murten- och Génèver-sjöarne, i
torfmossen vid Wauwyl och i flere
andra schweiziska sjöar och torfmossar,
hvilka fordom varit sjöar, hafva
lemningar efter mer än hundrade
forntida pålbyggnader anträffats, hvilka
lemnat tillfälle till de mest oväntade
upplysningar och lärorika
jemförelser. Man har kommit till visshet
om att ej blott under stenåldern detta
besynnerliga slag af
inenniskobonin-gar existerat, utan att landets
innevånare äfven under bronsåldern och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
