Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
tillochmed ända in i romerska tiden
älskat att sålunda sätta sig i
säkerhet för fiendtliga öfverrumplingar och
anfall af de vilda djur, hvaraf
landet på den tiden öfverflödade. Eget
nog kan såsom regel fastställas att
språkgränsen mellan det tyska och
franska Schweiz äfven är gränsen
mellan stenålderns och bronsålderns
pålbyggnader, i det att de tyska
kantonerna hafva nästan endast
lemningar från stenåldern att uppvisa,
under det att man i de franska finner
båda åldrarne, dock företrädesvis
bronsåldern, representerade.
Förhastadt synes det dock att, såsom en
af Schweiz’ berömdaste arkeologer
gjort, häri se ett tillfyllestgörande
bevis uppå att kännedomen om
bronsen blifvit i landet utbredd genom
invasionen af en fiendtlig- stam, som
i grund utrotade stenålderns folk i
det östliga Schweiz, men motades
med framgång af befolkningen i det
vestra, hvilken af dessa nykomlingar
lärde sig metallens bruk och derpå
fortsatte sitt gamla lefnadssätt på nya
och bättre pålbyggnader. Nekas kan
visserligen ej att de allraflesta
pålbyggnader bära spår af att hafva
blifvit med eld förstörda och utt de
bosättningar af denna art, hvilka i det
vestliga Schweiz falla inom
bronsperioden, äro uppförda både på ett
vida större djup och med bättre
konstfärdighet än stenålderns. Men såväl
den fullkomliga likheten i form och
prydnader på brons verk tygen i det
östra och det vestra Schweiz, som
ock tillvaron i den östliga delen af
några, om ock få, pålbyggnader från
bronsåldern, samt graffyndens
öfverensstämmelse och sjelfva grafvarnes
likartade inrättning i hela landet,
ut-utgöra för starka skäl emot
antagligheten af denna hypothes.
Redskapen från bronsåldern
utmärka sig i Schweiz likasom i hela det
öfriga Europa för sina smakfulla
former och valda prydnader, under det
dock frånvaron af hvarje spår till
skrifttecken å desamma utvisar att
kulturen ej ännu nått någon
synnerlig grad af utveckling. Att de
förfärdigats inom landet och ej
importerats söderifrån, bevisar det
halffär-diga skick, hvari flere pjeser blifvit
funna, och isynnerhet fyndet af en
gjutform till s. k. celter bland
lem-ningarne af en pålbyggnad från
bronsåldern i Génèversjon vid Morges.
Som bekant, förfärdigades nemligen
vapen och smycken under denna
period medelst gjutning af en
metallmassa, bestående till ungefär nio
tiondedelar af koppar ocli en
tiondedel af tenn, hvilka proportioner
under denna tid äro sig lika öfver hela
Europa hvaremot i de romerska
bronsarbetena städse ingår zink och ofta
äfven bly. Tennet i redskapen från
bronsperioden vittnar om
vidsträcktheten af den tidens
handelsförbindelser, alldenstund denna metall endast
från England eller Österländerna
kunnat införas: grufvorna i mellersta
Tyskland hafva först i en senare tid
blifvit bekanta. Hårdheten af denna
legering är i sanning förunderlig,
emedan den vida öfverträffar jernets i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
