Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lo7
je hustru uppresa tre pålar, dem han
måste hemta från ett berg, Orbelus
benämndt, oeh nu gifter sig
hvar-oehen med många hustrur. Oeh här
bo de på följande sätt: ofvanpå
t.räd-bottnarne har hvaroehen en hydda,
i hvilken han vistas, samt en
fallucka, hvilken är huggen i sjelfva
träd-bottnen och som bär ner till sjön.
Men medan barnen äro små, binder
man ett tåg om foten på dem af
fruktan att de skola tumla ner. Och
åt sina hästar oeh dragare gifva de
fisk till foder. Och fisk finnes till
sådant öfverflöd, att när de öppna
falluckan och på ett rep nedsänka en
kasse i sjön, behöfva de ej vänta
länge förrän de uppdraga honom full
med fisk." — Det ligger i öppen
dag att här afses en alldeles likadan
pålbyggnad som de fordna
schweiziska, hvilkas rudera nu blifvit upp
täckta. — Äfven hos Suidas finnes
ett ställe angående ett galliskt folk,
Allobrigerne, hvarur framgår att de
försvarade sig mot Romarnes anfall i
byar kringflutna af vatten och
derföre svåra att. intaga. — Abul-Feda,
en författare från 14:de seklet,
omtalar i sina Supplcmenta tabulae Syriae,
Cap. II de lacubus, en sjö, lacus
Apa-meensis benämnd, som genom strö/n mas
af floden Orontes och som egentligen
består af flere, sinsemellan förenade,
säfbevuxna träsk, hvaribland ett
vanligen kallas "lacus Christianorum",
e-medan det bebos af kristne fiskare,
som derstädes lefva i trädkojor
uppförda på pålverk. Och ända in i
det 17:de århundradet hafva vi säk-
ra historiska intyg uppå fortvaron i
ett nordeuropeiskt land af ett med
de schweiziska ganska likartadt slag
af pålbyggnader, nemligen de s. k.
crannoges i Irland. Dessa äro
uppförda på följande sätt: vid
samman-flödet af flera smärre sjöar uppdyka
små holmar eller grund, hvilka
vanligen under sommaren höja sig torra
öfver vattenytan, men under vintern
äro af det högre vattenståndet
öfversvämmade. Många af dessa hafva
redan i uräldsta tider genom
nedslagna ekpålar och horizontalt
mellan dessa nedslagna stammar af
samma trädslag, stundom ock medelst
sten och jord blifvit förstorade och
förhöjda och dessa konstgjorda
träd-holmar, crannoges, vanligast bildande
en cirkel af 60 ända till 200 fots
diameter, bar man derpå omgifvit
med en enkel eller dubbel rad af
pålar, förbundna genom ett flätverk af
qvistar och bildande ett slags skärm
eller skyddsvärn. Några af dessa
crannoges äro förenade med stranden
förmedelst en brygga, hvilande på
pålar, men till de flesta kunde man
komma endast i kanot, hvilken
också ofta blifvit funnen i gyttjan invid
holmén. Alla visa lemningarne efter
en i midten af flata stenhällar
uppförd eldstad, stundom äfven af två
eller tre, och jemle ett ofta
fots-tjockt lager af djurben och knotor
har man upptäckt redskap och
husgeråd af såväl sten, ben och träd
som ock af brons och jern. Denna
omständighet berättigar till slutsatsen
att holmarne bebotts under eri gån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
