Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
ner egentligen diplomatins historia.
Alla de stora företeelser, som
beteckna den nyare tidens ingång, bidrogo
att närmare än förut förknippa de
europeiska staternas intressen med
hvarandra; och sålunda uppkom en
allmänt europeisk politik inom hvars
vädj obana den ena staten efter den
andra indrogs. Richelieu kan
betraktas såsom den förste statsman
hvilken sökte hålla i sin hand och
dirigera utvecklingen eller —
invecklingen af denna politiks trådar. Och
sedan frågan om den europeiska
jemvigten dykat upp — en fråga som
med beundransvärd elasticitet hela
sekler igenom låtit begagna sig som
förevändning för alla. möjliga företag
och tilltag, och som förorsakat
allianser och traktater i oändlighet —
sedan dess bar diplomatins betydelse
fortfarande tillvuxit.
Efter denna lilla öfverblick öfver
diplomatins uppkomst torde det vara
pä sin plats att söka närmare
definiera diplomatin och dess betydelse.
Härvid mötes man af högst
stridiga åsigter — alltefter den ståndpunkt
från hvilken de uttalats.
"Diplomatin är, säga några, en på
arméer stödd kabalkonst, som med
suveränt förakt leker med
nationernas öden.
"Diplomalin är det hemliga
maskineri som söker qvarhålla folken i
o-myndighetslillståndet; — hon är den
iskalla hand som ständigt är beredd
att, släcka, hvarhelst en gnista af
frihetens ljus vill flamma upp.
"Diplomatin är en hycklare, som,
under sken af att älska och
upprätthålla fred och jemnvigt, har sig
intet angelägnare än att utså frön till
hat och tvedrägt samt underhålla
och nära dessa känslor och
dymedelst framkalla krig och förhärjelse;
— hon proklamerar vackra principer
och fordrar deras hållande i helgd
allt under bemödandet att sjelf
kringgå och gäcka allt hvad principer
heter.
"Ja, diplomatin är den i system
bragta konsten att bedraga, svika,
bryta ord och eder––"
Sådana anathemer och andra fler
ha åtminstone under tidpunkter af
förbittring slungats emot denna
institution.
Att dessa stränga förkastelsedomar,
ehuru dikterade af passion och
partisinne, likväl — om man fäster sig
vid vissa perioder och tilldragelser i
historien — innebära mer än blott ett
sken af sanning, det är tyvärr svårt
att förneka. Men institutionen,
såsom sådan, bör ej bedömas blott
efter dess förvillelser.
Statsvetenskapen protesterar emot en sådan
uppfattning och besvarar frågan på ett
helt annat sätt.
Diplomalin är, säger den,
inbe-breppet af de rättsliga och politiska
grundsatser, reglor och bruk, som
gälla i afseende å. förhandlingarne
mellan civiliserade stater, och dess
utöfning har således till uppgift att
realisera statsändamålen för så vidt
dessa hero af vexelverkan med
andra stater. Diplomatins uppgift är
sålunda främst af fredlig natur: så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
