Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
ra kapitaler rendera lika mycket,
eller om inkomsten tages till norm för
uppskattandet af kapitalet. En låg
grundskatt, hvars proportionalitet
bibehålles orubbad, skulle således
äfven ur rationel synpunkt kunna
försvaras. "Skatten å jord", säger en
förf. i finansläran, Passy, "blott den
icke blifvit alltför felaktigt åsätt,
lemnar icke rum för någon anmärkning.
Vare sig att den direkte träffar
nettobehållningen af jordbruket, eller att
den, såsom i Frankrike, är baserad
på jordens naturliga egenskaper och
vidd, motsvarar denna skatt, erlagd
i förhållande till de med den egande
jorden förknippade förmåner, alla
proportionalitetens fordringar."
Godt och väl. Der grundskatten,
på namnet nar, skulle motsvara en
rationel inkomstskatt, kunde den väl
af dennas anhängare tolereras. Men
en såbeskaffad grundskatt torde man
förgäfves söka i verkligheten, om den
ock funnes i möjlighetens rike.
Sedan början af detta sekel har man
i de (lesta stater, i Frankrike sedan
1791, bemödat sig att reformera
jordbeskattningen, för att afhjelpa dess
godtycklighet och ojemnhet,
hvaröfver så mycken klagan höjts. Efter
mångfaldiga misslyckade försök
beslöt man sig för att inrätta en
kata-ster, d. ä. en på noggrann
geometrisk mätning grundad affattning,
gradering, taxering och beskattning af
jorden. Detta arbete var emellertid
förenadt med ofantliga svårigheter
och kostnader. Knappt i något land
torde man vara belåten med resulta-
terna deraf. Man har emot katastern
anmärkt: att den icke åstadkommit
och icke kunnat åstakomma en fullt
riktig och öfver alla delar af ett
land analog uppskattning af
jordegendomens, resp. parcellernas, värde,
e-medan i en katasterskala, den må
vara än så detaljerad, omöjligen
kunna inrymmas och förutses alla de
omständigheter som inverka på en
jordlägenhets värde, hvarförutom
subjektiva åsigter vid denna skalas till
-lämpning måste åstadkomma
differenser i uppskattningssättet,
isynnerhet då denna sker på olika, från
hvarandra ofta långt aflägsna, tider
och orter; — att jordens välde
ingalunda är stabilt, utan nuförtiden,
genom nya methoders införande,
genom förbättrade och förändrade
kommunikationer och utvidgad afsättning,
befinner sig i en liflig fluktuation,
hvarföre den på katastern baserade
grundskatten, om den ock vid
kata-sterns första inrättande skulle varit
jemn och rättvis, snart nog förlorar
dessa nödvändiga egenskaper; — att
således det med katastern åsyftade
ändamålet, att engång för alla
fastställa en proportionel grundskatt,
förfelats, enär de efterhand uppkomna
ojemnheterna i beskattningen kräft
ändringar, revisioner af katastern; —
att slutligen, på grund af allt detta,
de enorma kostnaderna i och för
katastern kunna anses förslösade, så när
som på den enklaste och billigaste
delen af detta arbete, jordens
noggranna uppmätning och egornas
begränsning, hvilken qvarstår såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
