Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
ett varaktigt resultat af
katastrerin-gen. — Exempelvis må anföras att
katastreringen i Frankrike, som
vidtog i första åren af detta
århundrade och ännu för några år tillbaka
icke var afslutad, kostat inemot 200
miljoner francs: hvarjemte resultatet
icke varit dess bättre än att redan
1817, i särskilda katastrerade
depar-tementer, skatten varierade mellan 9
och 27 °/0 af nettorevenyn, — ja att
orter funnos der några gods betalade
50 proc., andra blott 1/60 af sin
inkomst. — I Österrike var efter
decenniers arbete ännu blott närmare
hälften af jorden katastrerad, för en
kostnad af 22 miljoner floriner. O.
s. v.
Då nu grundskattens anhängare
icke förmå visa att denna skatt
kunnat jemnt fördelas, eller att de för
densammas proportionerande använda
methoder leda till åsyftad t resultat,
ha de ett argument till hands sotn
skall nedslå de, tillföljd af anförda
omständigheter, mot grundskatten
gjorda invändningar. De säga: om
ock en ojemnt åsätt grundskatt för de
först deraf drabbade jordegarne
kännes orättvis och tryckande, så
försvinner detta dock snart, blott
grundskatten är oföränderlig, ty vid
senare transaktioner af jorden afdrages
från köpesumman ett kapital
motsvarande grundskatten såsom ränta.
Grundskattens anhängare proklamera
derföre såsom en trosartikel, att denna
skatt bör vara oföränderlig, en gång
för alla tixerad.
Låtom oss söka referera och be-
möta de förnämsta af de skäl, på
hvilka man vill basera grundskattens
oföränderlighet.
När grundskatten, heter det, är fix,
så blir den först en verklig
grundskatt, d. ä. öfvergår från de
skattdragande personerna på sjelfva
jorden, blir en vid denna fästad ränta,
i följd hvaraf, såsom redan antyddes,
vid de transaktioner, för hvilka jorden
kan blifva föremål, priset bestämmes
blott efter nettorevenyn minus
grundskatten, så att den som betalt ett
sålunda modifieradt pris för sin jord
icke mera har någon känning af
denna skatt, vare sig att densamma är
hög eller låg. — Men denna
argumentering skulle blott då hålla streck,
om skatten genom at.t fixeras
verkligen öfverginge på jorden sjelf, så
att denna utan vidare frambragte
skattebeloppet. Då emellertid detta
icke är fallet, utan all reveny åfjord
måste åstadkommas genom arbete och
rörelsekapital, är det påtagligen
ändå personerna som drabbas af
grundskatten. Ar denna oproportionerligt
hög, skall den kännas tryckande om
ock priset för jorden varit än så
ringa, ty då uppkommer ett alldeles
abnormt förhållande emellan
nettobehållningen samt den kostnad och det
arbete som användts för dess
erhållande. Om den åberopade
egenskapen hos grundskattens
oföränderlighet vore verklig, skulle det t. ex.
måsta anses som en fördelaktig affär,
att för en egendom som renderar
1000 mark, men hvaraf 700 mark
utgå som grundskatt, betala 5 à 6,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
