Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
de ben hvilka höra till handen och
foten, och dessa ben voro i alldeles
samma tillstånd som de öfriga, hvad
beträffar halten af organisk materie.
I en håla funnos äfven tvenne
kranier, af hvilka det ena, som låg
inbäd-dadt tillsammans|-med en
mammuth-tand, var så skört att det föll
sönder, då det andra deremot ännu
finnes förvaradt i Luttich. Hvad
beträffar menniskobenens läge så
befanns såsom resultat från alla
grottorna, att de förekommo på alla djup
af ler- och sandlagren, stundom
öfver och stundom uuder lemningarne
af björnen, elefanten, hyenan etc. —
Största delen af benen voro mer
eller mindre rullade, afnötta och filade,
men ej gnagade, hvarföre Schmerling
antog att de blifvit införda i
grottorna af vatten och att de, mången
gång ganska länge, följt med loppet
af den bäck eller å, som sedan
spolat dem dit ned. Här och der
funnos dock äfven välbibehållna
enskilda ben samt ben, hvilka lågo i
alldeles samma förhållande till
hvarandra, i hvilket de finnas i den lefvande
djurkroppen. Dessas förekommande
förklaras deraf att hela delar af
djuret med muskler och hud någongång
blifvit indragna till sin nuvarande
hviloplats.
Vidare funnos i slammet
kringspridda en mängd sådana
flintredskap, som man vanligen benämner
flintknifvar, och på ett par ställen
hitfades äfven stycken af ben som
voro bearbetade och genomborrade.
Vid dessa redskap fästade Schmer-
ling stor vigt. Han resonnerade
ungefär på följande sätt: om också uti
de fyratio grottor som blifvit
genomsökta endast jemförelsevis få
menni-skoben finnas, så äro deremot
flintredskapen alldeles allmänna och de
kunna ej hafva blifvit införda i
grottan vid en senare tidpunkt, ty de
finnas alltigenom i samma läge som
qvarlefvorna af de åtföljande djuren.
Om derföre äfven inga menniskoben
blifvit funna under förhållanden, som
äro fullt gynnsamma för att betrakta
dem som samtidiga med de utdöda
djurarterna, så skulle dock menniskans
existens under denna epok redan
tillfullo bevisas genom de bearbetade
benen och flintredskapen. Med ett
ord, Schmerling var tillföljd af sina
forskningar, fullt öfvertygad att
menniskan lefvat i den postpliocena
perioden.
Lyell berättar att han under en
resa till Rhen år 1833 besökte
Luttich och hade ett samtal med
Schmerling, som visade honom de vackra
samlingarne från de belgiska
grottorna. Då Lyell härvid uttalade något
tvifvel om de fossila menniskobenens
ålder, svarade vår belgiske lärde
honom, att om han tviflade på att de
varit samtidiga med grottbjörnen och
rhinoceros, på den grund att
menniskan är ett species af modernare
datum, så borde han äfven tvifla på
samtidigheten af alla de öfriga ännu
lefvande arterna, såsom rådjuret,
bäfvern, räfven, vargen m. fi., hvilkas
ben finnas inblandade öfverallt i
alldeles samma aflagringar, som de gam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
