- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
211

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

211

la mammaliernas. Lyell upptog
äfven de Schmerlingska arbetena i den
nästa upplagan af sina "Principles of
Geology", men fästade ej någon
särdeles vigt vid dem i frågan om
menniskoslägtets ålder. — Nu deremot
säger ban att Sehmerling "hade hopat
de amplaste vittnesbörd för att bevisa
det menniskan uppstått på jorden i
en långt tidigare period än
geologerne då ville tro." Han tillägger
vidare att "ett enda positivt faktum,
attesteradt af ett så kompetent
vittne" borde hafva haft bevisande kraft.
"Jag kan", fortsätter han, "härtill svara
endast det, att en upptäckt, som
synes motsäga de resultater man
genom föregående forskningar antagit
som säkra, naturligtvis måste
emottagas med mycken hesitation. Att
år 1832 hafva företagit sig att följa
den belgiske forskaren vid alla hans
observationer, i akt och mening att
konstatera deras riktighet, skulle
haf-v£|i varit ett ingalunda lätt arbete
äfven for en som varit väl hemmastadd
i geologi och osteologi. Man hade
mastat dag efter dag låta sänka ned
sig med ett rep, bundet vid ett träd,
såsom dr Sehmerling gjorde det, för
att komma till den första öppningen
af grottan vid Engis, der det bäst
bibehållna kraniet fanns. Och sedan
man sålunda uppnått det första
underjordiska galleriet hade man varit
tvungen att krypa på alla fyra
genom en trång passage som ledde till
vidare kamrar, der man sedan fått
stå för att vid fackelsken, vecka
efter vecka och år efter år, öfvervaka

arbetarne, hvilka bröto igenom
sta-lagmit.lagret, hårdt som marmor, för
att sedan stycke för stycke upptaga
den nästan lika hårda ben-breccian;
allt detta med fötterna i dyn och
fuktad af det vatten som oafbrutet
droppar från taket. Hade man nu
äfven haft tid, styrka och mod att
underkasta sig allt detta, hvilka
frukter hade man till slut att vänta
såsom resultat af sina ansträngningar?
Jo publicerandet af ovälkomna
underrättelser, stridande mot såväl den
vetenskapliga som ovetenskapliga
publikens fördomar. Tager man dessa
omständigheter i betraktande, så må
man ej förvåna sig öfver att icke
allenast en genomresande turist
underlät att stanna och granska sanningen,
men att ett fjerdedels sekel hann
förgå innan ens de näraboende
profes-sorerne i Luttich kommo sig till att
försvara deras outtröttlige och
klarsynte landsmans trovärdighet."
Dessa få rader innehålla en hel historia
om mensklig svaghet och mensklig
kraft, om fördomar, försakelser ocli
segrar.

Först år 1860 var det som Lyell
rätt lärde sig uppskatta värdet af
Schmerlings undersökningar. De
vigtiga upptäckterna i norra Frankrike
och vissa delar af England, till
hvilka vi snart skola komma, hade
ändrat hans åsigt om menniskans ålder
och ban var nu stadd på sina, i
början omnämnda, inspektionsresor, om
man så får kalla dem, samt
besökte äfven Luttich. Han fann då
att flere af de för tjugusex år sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free