Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’248
i fall, sådana som dessa,
bibliografin, eljest den torraste och
dammigaste af alla vetenskaper, förmår räcka
kulturhistorien en hjelpsam och
upplysande hand. För det halfsekel,
som härpå följde, från 1650 till 1700,
upptager mr Jevons"s katalog
likaledes endast två nya upplagor af
skaldens samlade arbeten. Först med
den engelska litteraturens
pånyttfödelse, under det. 18 århundradet,
uppvaknade åter intresset för
Shakspeares så länge bortglömda snilleverk.
Ar 1709 offentliggjorde Nicholas Rovve
en, numera ofta citerad,
lefnadsteckning af den nationelle diktaren och
ombesörjde en ny edition af hans
dramer. Howes exempel följdes
efterhand af Pope, Warburton, Samuel
Johnson, Steevens och talrika andra
lika utmärkte kommentarer. Den
store Garricks uppträdande på scenen
från och med år 1741, det
Shakspea-rc-jubileum han 1769 anställde i
Stratford, slutligen Kemble’8 dramatiska
verksamhet från 1783 till 1817 gåfvo
denna Shakspeare-litteratur en
alltmer ökad fart; ensamt under de
sextio senaste åren före 1830 riktades
densamma med icke mindre än 428
särskilda arbeten. Mr Jevons’s
totalsumma intill sistnämnda år uppgår
till närmare 800; från 1830 till 1860
har han dessutom räknat nära 300
engelska och 100 utländska
Shak-speare-publikationer —
verldsexpositionen år 1851 i London frambragte
ensam 8 nya editioner af skaldens
opera omnia — och för närvarande
är pressen mer än någonsin förr i
rörelse åt detta håll. Ett fullständigt
Shakspeare-bibliothek, sådant man nu
t. ex. i Birmingham ämnar
grundlägga, kan således icke göra skäl för
namnet utan att innesluta allraminst
1,300 särskilda arbeten och editioner,
af hvilka då elt betydligt antal
består af flera digra band.
"De många kritiska upplagor af
Shakspeare", yttrar ett litterärt
engelskt blad, "dein vi redan ega, och
dem vi ständigt måste rådfråga, för
att förstå de föråldrade eller
ovanliga talesätt skalden stundom
begagnar, eller för att rätt uppfatta
mången bortglömd sed, mången dunkel
anspelning — dessa upplagor äro
visserligen oumbärliga för den som vill
göra sig fullt förtrogen med hela
storheten af Shakspeares genius. Men
det är icke från dessa editioner
läsaren, ifall lian handlar klokt, bör
hemta sin varmaste inspiration för
Shakspeare. Han bör främst egna
sin uppmärksamhet åt dessa åldriga
texter, hvilka, ovårdade och vitiösa
som de äro, härröra från
Shakspeares eget tidehvarf och utgöra den
enda auktoritet vi ega qvar för
skaldens egna ord. ’Må den’, säger vid
något tillfälle den lärde dr Johnson,
’må den som ännu är obekant med
Shakspeares snille, och som önskar
att erfara den högsta njutning hans
dramer förmå skänka, läsa hvarje
stycke, från forsla scenen till den
sista, ur dessa åldriga editioner, utan
några kommentarier från en senare
tid. Sålänge hans fantasi ännu kan
öfverlemna sig åt sin fria flygt, må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
