Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’266
Apollonius från Ty an a utan tvifvel
är en af alla tiders mest intressanta
företeelser.
Den (ill verldskultur sålunda
upphöjda grekiska bildningen hade,
understödd af den romerska monarkins
stränga centralisation, dess vidlyftiga
kommunikationsanstalter och en
regelbunden postgång,* förbundit de
civiliserade folken till en verldsenhet,
ingalunda öfverträffad af våra dagars
förhållanden. Också böra vi
påminna oss att bildningen endast talade
tvenne språk, det latinska i
occiden-ten, det grekiska i orienten.
Påståendet att ett af civilisationens
högsta mål, det att till en enhet
förbinda de bildade folken, då var i lika
hög grad förverkligadt som i vårtid,
torde icke vara alltför vågadt, om
också å andra sidan medgifvas
måste alt vår tids bildning hvilar på ett
djupare och sannare medvetande, en
klart vunnen insigt om alla
menniskors förbrödring, hvilken antiken
helt och hållet saknade. Ty sedan
de ensidigt nationella skrankorna
börjat gifva vika, stod dock en för
antiken egendomlig institution,
slafveriet, qvar. Den verldskultur, om
hvilken vi tala, var således ihålig och
bar i sitt inre ett frö till sin
upplösning. Äfven var föreningen mellan
det romerska rikets särskilda delar
mera en yttre mekanisk än en på
* Grundlagd af Augustus och
fullkomnad af Trajanus. Enligt Plinius (II. N.
XIX. 1) for man från Ostia, Roms hamn,
på sju dagar till Gibraltar, på tre à lyra
till södra Frankrike, på två till Afrika.
gemensamma intressen, lagar, religion
och historiska minnen byggd, inre
organisk. Verldskulturen var det
e-gentliga föreningsbandet. Och
sålunda i yttre måtto endast
representerad af den romerska monarkins
abstrakta enhet, strandade den äfven i
sitt inre mot den ofrie individen.
Kristendomen började med att höja
individen och grundlade en verlds.
kultur, möjlig af en oändlig
utveckling.
II.
För alt nu i det enskilda följa det
litterära lifvets företeelser under den
tid, hvarom fråga är, vilja vi börja
med att kasta en blick på. pressen och
bokhandeln.
Om man från synpunkten af våra
tiders förhållanden, då
boktryckeri-konsten erbjuder ett så lätt och
beqvämt medel att mångfaldiga och
utbreda de litterära alstren, tänker sig
en tid, då man för samma ändamål
var inskränkt till blotta
afskrifvandet, kan det tyckas som hade denna
svårighet redan i och för sig varit
stor nog, för att hindra uppkomsten
af ett allmännare litterärt lif. Man
har nemligen svårt alt tänka sig
möjligheten af att förmedelst blott
al-skrifvande kunna förfärdiga hela
upplagor af tusentals exemplar, sådana
vi äro vana att tänka oss dem och
äfven de ofvanföre antydda
dimensionerna af forntidens litterära lif
o-vilkorligen fordrade. Dock redan
den omständigheten, att de gamle
icke från sina sigiller, stämplar och
dylikt, hvilka hos dem i ganska ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
