Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’273
de romerska författarne, der detta,
soni det tyckes, icke så alltför
ovanliga missöde omtalas.
C. S.
(Slutet följer.)
Finska forskningar.
(Bref från Paris.)
Såsom den sist anlända, väcker den
yngsta systern i språkens tredelade
familj, om ej den allvarligaste
uppmärksamheten, så åtminstone den
lifligaste nyfikenheten. Begåfvad
hvarken med andeliga skatter eller med
lysande anor, erbjuder den turaniska
språkstammen alla fördelar af en
enkel oförställd natur. Detta
vetenskapliga intresse kommer naturligtvis
i främsta rummet finska språket
tillgodo, men länder väl ock småningom
till att sprida någon kännedom om
vårt folk och våra förhållanden. Det
iir visst icke sagdt att en rättskaffens
filolog skall känna huruvida folket,
soin talar ett språk, bygger sin
sociala tillvaro på stånd eller i tält,
om det bor på utmarkerna af en stat,
eller om det består sig en egen
sådan; men från kännedomen om
språket är blott ett steg till etnologin
och geografin, och derifrån åter ett
steg till historien, och så lär väl
ordningen för det finska folkets vandring
till odödligheten blifva den, att våra
språkforskare gå till först beredande
vägen, på hvilken sedan den öfriga
vetenskapens, den praktiska och
politiska handlingens män bringa
Finland fram till namnkunnighet i verl-
den. Skulle vi då icke sätta dem
på vår tacksamhets stol och gifva ett
hjertligt bifall åt desse män, åt en
Renvall, en Lönnrot, en Kellgren, en
Castrén och en Ahlqvist, soin
tidigast stigit fram och med
vetenskapens stämma tillropat verlden ett:
"gif akt, här kommer någon!"
För denne okände någon har det
gått till en början så, att man icke
rätt vetat hvar man skulle få plats
åt honom. Den nämnda
tredelningen af språket är dock blott en
hypothes, ett, slags artificielt system,
som i bästa fall tjenat att bringa
reda ibland de tallösa språkslägtena.
För den indogermaniska stammen gick
det väl något så när an, enär man
der fick de språkliga egenskaperna
att temligen stämma ihop med
fysiologins ocli historiens läror. Den
turaniska klassen blef deremot intet
annat än en skräpgömma för massor
af folk och språk, om hvilka man
kände föga eller intet. För finska
folket måste det vara så mycket mera
kärt om en utsigt öppnas att
komma ur detta samqväm, som
sällskapet sades vara ett såkalladt
tschu-diskt utskott på mongoliska racens
stam. Enhvar som ur Palmblads
geografi — jag citerar 3:dje
upplagan — inhemtat bilden af ett slägte
med smutsgul t skinn, stripigt hvitt
hår, snedliggande, ögon och de
förskräckligaste kindknotor, minnes än
huru han på skolbänken harmades,
när i geografin kom ett streck efter
den kaukasiska raeen och han fann
det finska folket nedanom strecket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
