Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Han glömde i förtrytelsen lexan, och
äfven agan, under det han tänkte på
den dag, när det skulle blifva
annorlunda.
Vid detta sakernas
bekymmersamma läge hände sig att inan i Paris
gjorde en upptäckt, hvilken tycktes
blifva till någon tröst för folket med
det gula skinnet och de
snedliggande ögonen. Under sina forskningar
på de kuriösa stentafloriia med de
bevingade lejonen och oxarne, kom
hr Oppert till den öfvertygelsen, att
den ena, dittills outtydda
parallel-skriften måste vara ett finskt språk,
hvilket kunde synas honom desto
sannolikare, som han kände finskan i
ungefär samma grad som de ljud,
stafvelser, ord och språkformer,
hvilka doldes bakom spikarne uti
kilskriften. Denna upptäckt verkade lik en
elektrisk stöt på oss alla, hvilka drömt
om finska folkets rehabilitation. Med
några kraftiga tag nedflyttades de
finska folkens vagga från det kalla
Altai till de bördiga stränderna vid
Tigris och Eufrat, och arfvingarne
till denna vagga kunde numera stolt
bära sina kindknotor i medvetandet
att det var deras förfäder som lärde
Nineviterne bokstafsskrift, konster och
mildare seder. Huru det nu
rätteligen hänger ihop med denna teori,
vill jag icke ifrågasätta; Gud bevare
mig vidare från "lättsinnigheten" att
offentligen uttala något tvifvel om
den Oppertska liypothesens värde;
jag vill endast meddela att man till
höger och venster ser folk småle när
den omnämnes: "M. Oppert har för
sin upptäckt fått akademiens stora
pris. — Que voulez-vous encore?0
Låtom oss i dess ställe fästa
någon uppmärksamhet vid andra försök
att på språklig väg utreda det finska
folkets slägtskapsförhållanden.
Måhända afge andra läror en bättre
näring åt vår sjelfkänsla, i det de lifva
våra förhoppningar att komma ut ur
det asiatiska brödraskapet och in i
de europeiska folkens familj.
I sjelfva verket har läran om
tu-ranismen fått ett vetenskapligt bestånd
förnämligast genom Max Mullers
språk-filosofi. Det är han som utvecklat
den nämnda åsigten att språken dela
sig i trenne klasser, af hvilka den
första, der orden ställas bredvid
hvarandra utan något formelt
sammanhang, representeras af kinesiskan, den
andra åter, omfattande de turaniska
folken, karakteriseras genom
agglu-tinationen eller ordens
sammanbindande till en ordnad sats, i det
några förlora sin sjelfständighet och
fogas till de andra såsom deras
ändelser; och slutligen den tredje, den
flexionella klassen, der ändelserna
alldeles bortfallit eller ock torkat
i-hop till ett slags märken, hvilka äro
i och för sig utan all mening men
tjena till att modifiera ordens
inneboende betydelse. Till den sista
klassen höra de moderna språken, hvilka
alltså skilja sig från de finska genom
en mindre materialitet hos
ändelserna, emellan hvilka och rotorden man
icke iner märker någon skärf. Detta
system är tillsvidare otvifvelaktigt
det bästa och ojemförligt sakenligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
