Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’280
förändrar mig, muuttaitte j förändren
eder. Ungerskan går än längre, den
kan i några fall uttrycka subjektet
och objektet äfven när de tillhöra
skilda personer: vägjatok j afskären
honom (eller dem). Voguliskan har
än flere former af en sådan objektiv
konjugation, men dock ringa i
jemförelse med baskiskan, som
verkeligen har former för 27 af de 28
tänkbara förhållanden som kunna uppstå,
Dertill kommer ännu, att detta språk,
utom den allmänna obestämda serien
af former, har skilda sådana for
maskuliner och femininer, alltså:
bidal-tzen-diltat jag sänder honom,
bidaltzen-dinat jag sänder henne, eller obest.
bidaltzen-det jag sänder honom
(henne). Men ej nog ännu; man har
äfven en ganska fullständig serie af
former som kallas "formes
respectu-euges", när man talar aktningsfullt
till eller om någon (bidaltzen-dizüt)
och slutligen en femte serie med
tvenne objekter (bidaltzen-dioziit jag
sänder honom det) hvilket ger ett
para-digm för en objektiv konjugation med
160 former.
Detta är dock en öfverdrifven lyx
för ett litet folk om några
hundratusen personer, och har bidragit att
göra baskiskan till ett af de svåraste
språk i verlden. För Baskerne
sjelfve är det en källa till stolthet och
belåtenhet. Djefvulen, säga de,
uppehöll sig engång under sju års tid i
deras land, men som han icke
kunde lära språket, måste han ge sig
sina färde. Kan man slippa honom
för det priset, så är det verkeligen
ett skäl att hålla strängt på våra
fjorton finska kasus.
Tidigare än åsigten om finska
språkens slägtskap med baskiskan
framställts af prins Bonaparte, hade
densamma utvecklats af M. de
Charan-cey. Uti ett arbete La langue basque
el les idiomes de l’Oural, hvaraf
första häftet för tvenne år sedan utkom,
söker den unge vetenskapsidkaren
begrunda och samla likheterna såväl
som olikheterna emellan dem, och
han medför till detta arbete lika
vidsträckta vyer som studier. Sålunda
konstaterar han, såsom något
gemensamt för hvardera, en ringa böjlighet
i pronominernas rötter, hvaraf följer alt
postpositionerna tagas från
substan-tiver och att konjunktionerna äro
sparsamma; motviljan att börja orden
med dubbel konsonant; bristen på
genus, frånvaron af prepositionella
sammansättningar samt främst det
ag-glutinerande sättet att böja orden.
Härvid faller genast i ögonen att
medan författaren kan citera talrika
exempel ifrån rnordvinskan, syrjänskan,
samojediskan, eller äfven lappskan
och estniskan, finner ban i
Suomi-språket blott få bevis för några
likheter. Samma anmärkning kunde
göras i afseende å prins Bonapartes
arbete, och orsaken härtill är väl i
första rummet att vårt språk, såsom
det mest utvecklade, förlorat
åtskilliga af de egenskaper som ansetts
betecknande för det
utvecklingsstadium, hvari flertalet af dessa språk
befinna sig. Så går det förnämligast
med agglutinationen, hvilken, om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
