Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’286
tryckt under mångfaldiga
vedermödor, likväl icke låtit sig böjas, utan
ännu på dödsbädden hemburit
försynen tacksägelser för dess gåfvor,1
var väl värd att tagas till föredöme
för en ungdomlig själ, hvilken sökte
det stora uti lifvet och hittills blott
funnit sig omgifven af tomhet.
Den lärobyggnad Vico upprest och
hvilken gjort hans namn odödligt —
ty för denna måste vi nu i korthet
redogöra, såväl i anseende till dess
egen betydenhet som för det
samband, hvaruti densamma står till
Mi-ehelets författareverksamhet —
omfattade — genuint italiensk och djerf
såsom trots någon skapelse frambragt
uti detta land -— på engång
rättsfilosofin och den allmänna historien.
Dess ledande tanke var, i
sammandrag, att till grund såväl för
samhälliga institutioner i deras uppkomst
och fortbildning, som för folkens öden
lågo fasta principer, desamma
allestädes trots skenbar vexling uti
formerna, verkliga emanationer af ett
gudomligt förnuft och sålunda
bevittnande Guds inneboende uti
mensklighetens lif’. Dessa höga principer,
tillgängliga både för filosofen a priori
och den uti häfderna forskande
historikern, ansåg Vico uti deras ren-
1 Om Vico, se en lärorik artikel af Ad.
Franck uti Jteme Contemporaine (15 April
1858). Han lefde större delen af sin tid i
Neapel såsom underordnad lärare i
rhe-torik. Dog 1744. Bland lians arbeten
framstå isynnerhet Ve mo universijw is
prin-cipio et fine uno, behandlande rättsfilosofin,
oc.il Scienza nuova, afhandlande historiens
filosofi.
het kunna sammanfattas uti en
men-niskoslägtet i dess totalitet
omslutande vetenskap, den mest sublima och
ofelbara som gåfves, inbegripande
Guds tankar i verlden. Hvilande på
desamma afslöjade sig jemväl lör
tänkaren ett mönstersamfund, orubbligt
och oföränderligt, ett verkligt Guds
samfund, hvilket utgjorde förebilden
för alla de skilda nationernas och till
hvilket dessa sträfvade att närma sig.
Dessa upphöjda föreställningar
öfverhufvud, hittills icke kända inom
den franska vetenskapen, dessa idéer
om det gudomligas inneboende uti
historien och dess gång genom
seklerna, slogo djup rot uti Michelets
själ — han gjorde dem till sin
egendom och de blefvo, så att säga, en
hans egen högre lifsprincip. Han
fördjupade sig uti dem och med
detsamma i den italienska andan, i det
han drog sig tillbaka från de bland
lians landsmän rådande skolor och
systemer; han såg i dem ett
efterlängtadt ljus, ledande honom på det
vida fält, som för hans blickar
afslöjade sig. Men samtidigt vände
ban sig ock, enligt sin ledares
föredöme, till studium af antiken, inom
hvars område Vico företrädesvis
älskat att åskådliggöra sitt sx stern,
gjorde sig med densamma förtrolig och
deribland skildt med dess filosofer
oeh häfdeforskare.
Men det vur bestämdt att Michelet
ytterligare skulle emottaga intryck
från ett annat land, från det
moderna Tyskland. Det var en egen ödets
lek att han, frambärande ett af sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
