Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’313
andras språk. För hvarje språk är
det visserligen af yttersta vigt att
kunna uppställa inhemska
benämningar till förklaring af de så
allmänt gängse fremmande termerna,
men denna nytta är ock, så vidt vi
kunna finna, den enda som deraf i
längden står att hemtas. Hvarje
språkstudium, som sträcker sig
utöfver ett vanligt skol- eller
gymnasii-pensum, erfordrar ovilkorligen någon
vana vid deri universella terminologi
som användes i utländska lexika och
språkläror; nödvändigheten af att
härmed göra början redan vid den
första undervisningen kan derföre med
skäl påyrkas. Tyskarne ha
visserligen, exempelvis, i långa tider
bemödat sig att skapa och bibehålla en
grammatikalisk apparat af endast
inhemska uttryck och benämningar,
men hafva i detta afseende gått
öfver ån efter vatten, då erfarenheten
visat nödvändigheten af att i
språkliga arbeten af större betydenhet
gripa till de gamla klassiska namnen.
Vi glömma icke, att en konstant
princip för fremmande ords
behandling och böjning i finskan ännu icke
utbildat sig, och att häraf en
betydande svårighet måste härflyta för
begagnandet af dylika i hvilket
vetenskapligt finskt arbete som helst.
Men vi fi nr/a häri endast en
ytterligare anledning till den önskan, att
sagda orthografiska fråga, som
nyligen blifvit inom litteratursällskapet
så utförligt diskuterad, måtte med
det snaraste vinna någon
tillfredsställande lösning.
Hr Floman har, åtminstone i vissa
delar af sitt arbete, begagnat de
finska benämningarne med en
sparsamhet, som synes oss väl beräknad och
säkert skall medföra sin praktiska
nytta. I läran om verbet t. ex. äro
de vanliga fransyska benämningarne
nästan öfverallt bibehållna; till och
med några latinska termer anföras
här jemte deras finska
öfversättningar. Mun kunde dock önska att så
hade skett öfverallt annorstädes i
boken, hvilket icke är fallet; i
kapitlet om adjektivet, för att anföra
endast ett fall, nyttjar förf.
uteslutande finska namn. Det vore väl dock
nödigt att lärjungen äfven ur boken
blefve upplyst om att t. ex.
"Alku-tilainen", "Vertatilainen"’ och
"Yli-määräinen’1, fullkomligt motsvara hvad
han i andra språkläror lär sig
känna såsom positivus, komparativus o.
s. v.
"Ranskan Kielioppi ja Lukemisto"
utgör i sin helhet en bearbetning af
Guinchards, Oides, Öhrlanders och
Borels kända läroböcker; läseboken
är hel och hållen hemtad ur den
förstnämndes. Såvidt vi finna, röjer
hr Flomans arbete mycken klarhet
oeh reda, och framställningen eger
denna koncisa korthet som i en
ele-mentarlärobok framförallt är nödig.
Frågan om en läroboks lämplighet
för sitt ändamål kan visserligen
endast genom dess praktiska
användande i skolan afgöras. Men äfven
om behofvet snart skulle påkalla ett
nytt försök åt detta håll, hvilket vi
dock icke tro, så är det likväl hr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
