Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’315
skapade och hvilket äfven torde
va-i ra bland de mästerligaste, hvarföre
mången annan nation kan afundas
svenskarne detsamma. Detta, samt
att man med mycken ifver äfven i
Danmark arbetat åt detta håll tyckes
hr Krohn emellertid ej hafva någon
aning om, i fall man får döma om hans
vetande efter det han skrifver. Han
berättar nemligen i företalet för sina
läsare, att fordom fanns en tid då
vetenskapen blott talade latin, och
då nian derföre måste känna detta
;j språk för att kunna sysselsätta sig
med vetenskapliga ämnen. I våra
dagar deremot talar vetenskapen, i
hvarje verkligen civiliseradt land,
landets eget språk. Men, fortfar han,
i hos de gamla civiliserade nationerna
i hafva dock från de förra tiderna
bibehållit sig vetenskapliga termer på
"kökslatin", hvilka försvåra, ja
omöjliggöra vetenskapens spridning till
|| större kretsar. Hos de nyare
kulturfolken deremot, t. ex. "ryssar,
ungrare och Unnar", förhåller det sig
an-norluuda; de hafva sjelfva ur sitt
, eget språk skapat det vetenskapliga
; språket. — Yi tro att författaren
kunnat anföra bättre exempel på nationer,
som utbildat ett eget, förnuftigt
veji tenskapligt språk, ifall han talat om
Tyskar, Danskar och framförallt
Svenskar, hos hvilka naturvetenskaperna,
isynnerhet kemin och botaniken äro
som barn i huset. Likaledes kunna
vi ej underlåta att uttala ett bestämdt
tvifvel derom, att hos Engelsmän och
Fransmän, hvilka väl egentligen
skulle vara de folk, der det "kökslatin-
ska" språket bibehållit sig,
detsamma skulle försvåra, ja kanske
omöjliggöra vetenskapernas spridning. Ty
dessa "kökslatin"-termer ingå med
sådan lätthet och så naturenligt i
nämnda språk, att de ej behöfva
annan förklaring än hvarje vetenskaplig
term i allmänhet erfordrar. Vi hysa
också ej ett ögonblicks fruktan för
att den snart sagdt oöfverskådliga
populära vetenskapliga litteratur, som
England frambringar, ej skulle
tränga ned till nästan de nedersta lagren
af samhället, eller att den celebre
Faradays, af tusental åhörare
besökta, föredrag skulle utöfva mindre
inflytande blott derföre, att de
"kökslatinska" termerna finnas. Likadan
är vår öfvertygelse rörande
Frankrike, der t. ex. de vidtberömda
föreläsningarne i den stora amfiteatern
i "Conservatoire des Arts et Métiers"
säkert verka lika mycket för
vetenskapens spridning som någonsin några
föreläsningar hos pde yngre
kulturfolken" i Pesth, Moskwa och
Helsingfors.
Men vi kunna nu lemna dessa
punkter, der författaren enligt vår åsigt
tagit fel, och gå till hans egna
bemödanden att skapa en finsk kemisk
terminologi. Att han är varmt
öfvertygad om såväl vigten som
svårigheterna vid det arbete han
företagit synes af hans nu ifrågavarande
bok och hans föregående
verksamhet. Han har nemligen redan under
flere års tid sysselsatt sig med
hithörande frågor och har derunder så
väl offentligen som enskildt sökt er- !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
