Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’316
hålla alla de råd och upplysningar
som kunnat stå honom till buds. Så
publicerade hr Krohn år 1862 i
tidskriften Suomi en kemisk
terminologi och anhöll dervid att alla som
hade något att deremot anmärka
skulle göra detta, på det han blefve i
tillfälle att verkställa de ändringar,
hvartill anmärkningarne kunde leda.
Flere termer och uttryck hafva äfven
sedan dess af förf. blifvit omställda
eller helt och hållet ändrade.
Vidare har han, såsom af företalet synes,
rådfört sig personligen med flere af
våra litteratörer, och deribland med
Lönnrot i första rummet. — Hvad
nu beträffar sjelfva sättet att gå
tillväga vid uppgörande af en
vetenskaplig och här skildt en kemisk
terminologi, har författaren följt den
regel att i allmänhet bibehålla
ämne-i nas vetenskapliga namn, utom då
I finska benämningar redan finnas, men
j att deremot, då det gäller sådana
termer som innebära någon kemisk
process eller något kemiskt görande och
låtande i allmänhet, söka att taga
benämningar härför från det egna
språket.
Detta sätt att gå till väga måste
väl äfven i allmänhet anses vara det
i riktiga, och är ett ganska stort,
framsteg från den ståndpunkt, man på en
del andra håll tidigare velat
intaga. Så t. ex. ville man i Danmark
gå så långt, att man gaf äfven alla
de enkla ämnena, såsom kalium,
na-I triutn etc. specifikt danska namn.
|j Man har dock varit tvungen att
öfvergifva denna exklusivitet och använ-
der numera ej, åtminstone ej allmänt,
andra egna benämningar än för
nå-I gra lå ämnen, för syre, väte etc., hvi],
ka i nästan alla språk benämnas
o-lika. Men den andra delen af den
ofvanuttalade satsen måste äfven
tillämpas med försigtighet. Vi tro
äfven derföre att hr Krohn handlat
ganska klokt då han vid en hel mängd
termer, inom parenthes vidfogat de
latinska eller rättare de allmänt
vetenskapliga benämningarne, fastän han
halft ironiskt säger att han gjort detta
blott "för att tillfredsställa dem, hvilka
anse de finska benämniugarne
hinderliga för utlänningar att läsa våra
böcker." Vi äro nemligen
öfvertyga-de om att en mängd af de nya
termerna få gifva vika för de
allmänna. Ilr Krohn tyckes också sjelf
förmoda att detta kan blifva fallet med
t. ex. hans benämningar för "oxid"
och "oxidul", "klorid" och "klorur."
Det vore lätt att uppräkna ett
dussin till, men vi skola dock endast
taga några exempel. Sådana ord som
"analys", "reagens", "reaktion",
"allo-tropi", "thermometer" m. fl. äro i alla
språk så engång för alla antagna att
det vore ganska besynnerligt om ej
också vi skulle komma att använda dem,
i stället för "tutkinto", tunnustin",
"tunnus-vaikutus", "erinkaltaisuus" e(c,
hvilka alla behöfva en precis lika
vidlyftig förklaring för att förstås.
1 alla fall måste man väl af en finsk
man med vetenskaplig
elementarbildning fordra att han förstår
ofvannämnda ’"kökslatinska" ord. Att man
också ej behöfver vara så fasligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
