Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3’28
ifall man icke hade en gynnare,
som kostnadsfritt upplät en sådan
och möjligtvis för ändamålet
öppnade ett gammalt, obebodt och
tillbom-madt hus. Juvenalis (VII, 43 följ.)
försäkrar att det enda man af en
sådan "kung" dessutom kunde vänta,
var att han af sina frigifna och
förmedelst sitt inflytande skulle
anordna en claque; omkostnaderna för de
säten och bänkar, hvika till
åhörarnes beqvämlighet måste anskaffas,
var man nödsakad att sjelf bestrida
och derefter återstod ännu det
svåraste, nemligen att få ett tillräckligt
antal uppmärksamma åhörare
församlade. Man måste gå omkring och
vördsamt anhålla om denna tjenst
(dial. de orat. c. 9) och till slut
inskränkte sig åhörarekretsen ändock
mest till ens egna vänner eller de
som räknade på en dylik återljenst.
Andra deremot infunno sig blott
o-gerua och dröjde någonstädes i
närheten, der de läto underrätta sig om
huru föredraget skred framåt och om
författaren snart närmade sig slutet
(Plin. Ep. II, 10). Då först infunno
de sig trögt och dröjande, men
höllo ändå icke alltid ut till slutet, utan
aflägsnade sig antingen i smyg eller
helt öppet. Plinius klagar öfver
denna oginhet och säger sig aldrig neka
någon en sådan tjenst. Att inan i
längden dock icke höll ut härmed,
är löga att undra på, då vi höra t.
ex. Plinius berätta: "Detta år har
bragt i dagen en rik afkastning af
skalder. Under bela April månad
(denna jemte Juli och Augusti må-
nader var den egentliga säsongen för
dessa föreläsningar) har knappt en
dag gått förbi utan recitationer."
Också finna vi omnämndt att de icke
blott kunde räcka en hel dag, utan
äfven fortsättas flere dagar å rad. ■
Och icke blott i privata hus, utan
] äfven på offentliga platser, i portiker
och bad, höra vi reciterande
författare omtalas.
Den löjliga sida, som ligger i
hvar-je öfverdrift och som gjort äfven des- j
sa föreläsningar till ett mål för
satir-författarnes begabbelser, skall dock
icke förmå någon att förbise deras
allmänna betydelse och det intresse,
hvarmed de öfverhufvud omfattades.
Om också den egna
författarefåfängan sticker fram under de allvarliga
ord, hvarmed Plinius berömmer de- ]j
ras flit, som af åhörarnes likgiltighet |j
icke läto afskräcka sig från att
författa och recitera, röja de dock till- |
lika att detta var ett allmänt behof
och ett af de naturliga uttrycken för
den tidens litterära lif. Och
derigenom spred sig också kunskapen om
hvarje ny litterär rörelse och produkt
af större betydenhet genast i
vidsträck-| tare kretsar och öfvade ett mera
direkt och omedelbart inflytande än
som genom pressen ens var möjligt.
Men dessa recitationer hade äfven
en politisk sida. Sedan det fria
ordet förstummats i folkförsamlingarne, I
hvilka äfven under Tiberius helt och |
hållet upphörde, och allt mera sällan
; lät förnimma sig i senaten, var det
I vid dessa tillfällen det ännu
under-1 stundom höjdes. Naturligtvis var för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
