Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’333
ligt. Från Rom spred sig
biblioteksväsendet till öfriga delar af riket och
tillochmed i små obetydliga städer
finna vi offentliga bibliotheker
omtalade. Äfven på sina villor, der de
rika Romarne tillbringade sitt
egentliga otium, anlades dyrbara
boksamlingar. Egde redan det Alexandrinska
biblioiheket 700,000 volymer, kunna
vi äfven deraf sluta till det stora
antal de offentliga bibliothekerna i Rom
måste hafva innehållit, hvilka kunde
p ’
tillegna sig alster af en så ofantligt
" mycket rikare litteratur, men ännu
iner af de stora enskilda bibliotheker
vi höra omtalas. Ett sådant från
kejsartiden uppgifves hafva innehållit
62,000 volymer (Ilist. Aug. in Gord.
18) och Seneca berättar om
privatbi-bliotheker af sådant omfång, att
mången egare under hela sin lifstid knappt
kunde förmå sig att genomläsa
förteckningen på desamma. I
Hercula-num har man i en privatpersons
kabinett funnit en samling af 1701)
bokrullar. Var också detta hos många
endast en modesak och ansågs ett
bibliothek ofta nog höra endast till
de oumbärliga lyxartiklar, hvarmed
man prydde sina rum, kan dock i
intet fäll vigten af böckernas
allmänna spridning underskattas. Och
sällan var väl ett större bibliothek, som
egdes af en sådan person, som sjelf
icke begagnade sig deraf, tillslutet
för andra. Att böcker äfven
befunno sig i mindre bemedlade personers
ego, hvilket redan i och för sig är
klart af deras omnämnda billighet,
se vi af en skildring hos Juvenalis
(III, 206), der bland en fattig poets
tarfliga husgeråd, också en mängd
böcker uppräknas. Och huru allmänt
de voro spridda kan man sluta
deraf, att Plutarchos i Chaeronea, som
dåförtiden var ett eländigt näste,
kunde skrifva sina historiska och
filosofiska arbeten med deras otal af
eita-ter, något som, oaktadt han klagar
öfver brist på böcker, dock icke
kunde vara möjligt med mindre än att
ett ganska betydligt antal sådana stod
honom till buds.
V.
Att i det antika lifvet den
litterära bildningen vida mer än fallet är i
våra dagar, yttrade sig i den
sällskapliga sammanlefnadeu, i ett
ömsesidigt utbyte af åsigter och tankar,
har väl sin egentliga grund i det
antika lifvets allmänna karakter. Dock
bör icke en isynnerhet för kejsartiden
egendomlig omständighet förbises,
hvilken i icke ringa grad bidrog
härtill och till ett allmännare
utbredande af det litterära lifvet öfverhufvud.
Ty sedan det politiska lifvet blifvit
undandraget offentligheten och
folkets allmäuna deltagande, följer
deraf helt naturligt, alt man hade
ganska godt om tid. Också var man i
allmänhet då vida mindre än nu
upptagen af näringsomsorger och ehuru
knappast på någon tid klyftan
mellan fattiga och rika varit större och
det till lagande proletariatet utan
tvifvel utgjorde ett af den romerska
statens farligaste kräftsår, var dock
lättheten alt försörja sig och lefva för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
