Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’334
dagen då, såsom ännu i södern,
o-jemförligt större än hos oss. Alla
offentliga embeten voro vidare
he-dersembeten och förvaltades endast
en kortare tid ; alla sysslor och
handtverk öfverlemnades åt slafvaj-ne.
Sålunda tyckes man redan på
republikens tid, då dessa förhållanden voro
desamma, hafva varit i åtnjutande af
ganska mycken ledighet, åtminstone
i jemförelse med hvad fallet är på
vår tid ; dock finna vi att de som
då verksamt deltogo i det politiska
lifvet, deraf voro så upptagna, att de
ofta ifrigt längtade att befrias från
stadens buller, för att söka lugn och
ledighet på landet. Under kejsartiden
deremot återstod för dera, som ej
älskade sysslolösheten, endast att med
litterära sysselsättningar fylla
tomheten i sitt lif. Häraf var äfven den
allmänt utbredda poetiska
dilettantismen en naturlig följd.
Som ett intressant exempel på
den-| na kan den ofta omnämnde Plinius
den yngre tjena, hvars naivt
sjelfbe-låtna yttranden öfver sina poetiska
försök tillräckligt bevisa till hvilken
höjd af sjelf bedrägeri vanans makt
kunde föra äfven allvarliga män. Ty
i utan tvifvel egde Plinius ej några
i verkliga poetiska anlag och torde väl
knappast sjelf på fullt allvar hafva
gjort anspråk på att gälla sora skald.
Man läse dock det 4:de brefvet i 7:de
boken af hans brefsamling. Han
lemnar der för en väns räkning en
redogörelse för sina poetiska
sysselsättningar. "Du säger dig", så börjar
brefvet, ’hafva läst mina ’hendekasyl-
laber’’; du frågar äfven huru jag, som
synes dig vara en så allvarlig man
och, efter hvad jag sjelf kan
bekänna, alldeles icke narraktig, kommit
att skrifva dylikt. Jag har, för att
gå längre tillbaka, aldrig varit
fremmande för poesin" o. s. v. Derefter ■
berättar brefskrifvaren huru han re- j
dan vid fjorton års ålder skrifvit en
grekisk tragedi, af hvars
beskaffenhet han dock numera icke kan
er-inra sig annat än att rden sades vara
en tragedi", samt huru han engång
af stormar qvarhållen på en ö i
Ae-geiska hafvet författat latinska
elegi-er öfver samma haf och ö.
Någongång hade han också försökt sig i
episka dikter och slutligen under
titel af hendecasyltabi (elfvastafviga
verser) utgifvit en samling smärre
poesier, hvilka han, enligt en upp- :
gift på ett annat ställe (IY, 14) till
tidsfördrif författat på resor, vid
badet och måltiderna. Den första
anledningen till deras författande var
följande. Då han engång, efter att
hafva åhört föreläsandet af en bok, i
hvari förekom ett epigram af Cicero, ,
skulle taga sin middagssömn, och
denna icke ville infinna sig, föll det ho- .
nom in att de största talare för sitt
nöjes skull idkat dylika
sysselsättningar och ansett dem lofvärda. Han
lick derför lust att försöka
detsamma och lyckades mot förmodan
ganska snart blifva färdig med ett litet
stycke, hvilket ban med synbart
välbehag, bifogar till sitt bref. Detta
stycke är, inom parenthes sagdt, så
utan all poetisk lyftning, att om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
