Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’360
ra konsuler; ja till följd af en
folkrättslig fiktion, anses de jordområden
som af dem tagits i besittning,
utgöra delar af Frankrikes territorium.
Men denna fiktion har helt oeh
hållet upphört att finnas till i alla
kristna stater. Då en fremmande familj
under flere generationer lefver i ett
civiliseradt land, erhåller den
slutligen samma rättigheter och
underkastas samma skyldigheter som landets
egna innebyggare. Hvarje individ är
Fransman, som är född af en
frem-ling, hvilken sjelf är född i
Frankrike. Han förlorar således sin faders
nationalitet, i händelse han ej inom
ett år efter det han blifvit myndig
formligen uttrycker sin vilja att
förblifva fremling. Sedan han engång
blifvit Fransman betyder det intet
om han talar ett annat språk än
flertalet af de öfriga medborgarne; han
är icke desto mindre underkastad
samma politiska regim och tvungen att
lyda under samma lagar som de. I
fall han sedan vågade låta reklamera
sig af sina förfäders regering och
ville plantera den fremmande flaggan
på det nya fäderneslandets jord,
borde han ej då straffas som förrädare?
Det som gäller för en individ,
gäller äfven för en miljon eller hvilket
annat antal individer som helst, vare
nu att de äro spridda kring hela
Frankrike eller förenade till en
kompakt grupp, så att de utgöra
befolkningen i en kommun, en kanton
eller en provins. Man kan i sjelfva
verket icke förstå att de skulle hafva
några skilda rättigheter endast der-
före, att de tala elt fremmande språk.
Detta helt och hållet personliga,
tillfälliga faktum kan ej utgöra något
skäl för dem att erhålla skilda
privilegier. De hafva, likasom alla de
andra medborgarne, sin bråkdel af
suveränitet; men de kunna ej bilda
ett skildt elektoral-kollegium oeh
förklara sig sjelfständiga. Om de
också kunna i borgerligt afseende
disponera de hus, hvilka de bebo och den
jord de besitta, så hafva de derföre
ingalunda rätt att afskilja dem ifrån
nationens ferritorium och öfverlemna
dem åt en fremmande makt, ty
detta vore en suveränitets-handling, och
det är endast majoriteten af
medborgare förbehållet att tala och handla
i allas namn samt att frånskilja
landamären, som i politiskt afseende
tillhöra hela nationen.
Nationalitetsprincipen stöder sig
icke på den ethnografiska
grupperingen; den har intet alt göra med
frågorna om härstamning och språk.
Detta är äfven dess lycka.
Obestämda och oklara begrepp kunna icke
lemna en stadig grund för en princip,
som bör tjena såsom bas för den
blifvande folkrätten. Folkens ursprung
är öfverhufvudtaget oklart äfven för
den lärde som studerar saken
u-tan något partiintresse; huru skulle
det då gå om de politiska
passionerna finge blanda sig med vid frågans
afgörande? Språkgränserna äro
visserligen mindre svåra alt uppdraga,
och likväl skulle äfven här uppstå
talrika svårigheter. Hvem skall
afgöra hvar dialekten slutar och språ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
