Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■382
Österrike att tillsvidare afsända sina skepp
endast till Elbemynningen. Der
öfverra-skades de dock af två danska ängfregatter
och en korvett; och nu utspann sig
mellan dessa å ena sidan och de två
österrikiska fregatterna samt tre mindre
preussiska fartyg å den andra en häftig 2’/,
timmes sjödrabbning, som afgjordes till
Danskarnes fördel, i det den förnämsta
österrikiska fregatten Schwarzenberg
slutligen råkade i brand och jemte den öfriga
tyska flottan måste draga sig tillbaka på
Helgolands neutrala område. De danska
fartygen, som ej kunde förfölja dem dit,
kryssade någon tid utanföre och återvände
sedan enligt ordres till Köpenhamn, der
de emottogos med stort jubel. Segern var
afgjordt på Danskarnes sida, liksom äfven
deras förlust i manskap var betydligt
mindre, huru mycket väsende också de tyska
bladen med sin vanliga oförskämdhet vilja
göra af denna nya i deras tycke för det
tyska namnet så lysande vapenbragd.
Sedan dess har emellertid hela tvisten
mellan Tyskland och Danmark
uteslutande råkat i diplomaternas händer, som nu
på Londonerkonferensen bemöda sig att
finna en tillfredsställande lösning af denna
högst invecklade fråga. Såsom nian
kunde förmoda, råder ett stort
missförhållande mellan fordringarne å den ena sidan
och livad man vill medgifva å den andra.
Mera oförmodad var dock den plötsliga
enhällighet, som uppstått mellan begge de
tyska stormakterna och det tyska
förbundet, i det de förra helt tvärt öfvergifvit
det program, de sjelfva vid
fiendtligheter-nas öppnande uppställde, och förklarade
sig ej mera anse sig bundna af 1852 års
traktater. Deras vid
konferenssammanträdet den 17 Maj gjorda yrkande att
Holstein och Slesvig skulle tillsammans bilda
en särskild stat, hvilken möjligtvis genom
en personalunion kunde förenas med det
öfriga Danmark, förkastades utan något !
betänkande af de danske fullmäktige.
Sedan dess hafva alla parter, äfven de
neutrala makterna, öfvergifvit hvarje tanke på 1
en personalunion, och frågan gäller
numera endast om och huru Slesvig skall
delas emellan Danmark och Holstein. Att
det förstnämnda hertigdömet fullkomligt
skall lösryckas från Danmark och jemte
andra delar af denna monarki göras till
en egen stat, under en särskild furste,
derom tyckas äfven de neutrala makterna
vara eniga och ej ens Danmark protesterar
deremot. Sedan Preussen snart funnit o- !
möjligheten att genomdrifva de annexe- j|
ringsplaner, som det konservativa partiet
och en del af progressisterne i detta land
uppkastat och i en stor adress enkom fram- j;
ställde för preussiske .konungen, har
numera den preussiska regeringen, troligen
på Österrikes uppmaning, hvilken makt
först sökte närma sig det öfriga tyska
för-bundet, börjat gynna Augustenburgarens
anspråk; och denne säges nu senast på
begge hofvens inbjudning begifvit sig till
Berlin ocli Wien, för att underhandla om
vilkoren för sitt erkännande.
Sedan sålunda Danmarks integritet
blifvit gifven till spillo, har på de senaste
två konferenssammanträdena den 28 Maj
och 2 Juni den vigtigaste tvistefrågan gällt I
hvar gränsen borde uppdragas emellan det ,
danska ocli tyska Slesvig. Denna fråga
är också otvifvelaktigt den väsendtligaste
och tillika den mest svårlösta, äfven om
man betraktar den från rent nationel
synpunkt, ty det finnes, såsom bekant, en stor
landsträcka i Slesvig, der befolkningen
talar begge språken, på landet dock
företrädesvis danska, men i städenia tyska.
Hvart skall nu detta område med blandadt
språk föras? till Danmark eller till Tysk- j
land? derom har tillsvidare på
konferen-sen ingen öfverenskommelse kunnat
åstadkommas emellan de neutrala maktenia och
Tyskland. De förra vilja, enligt ett
engelskt förslag, göra Dannevirke och Sles- ii
vig till gräns, hvaremot Tyskarne vilja
uppdraga denna vid A pen rade, så att både
Flensburg, Tondern och hela halfön
Sun-devitt skulle räknas till Tyskland.
Danmark sjelft har ännu hittills alls icke ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
