Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bodde Hippolyte Flandrin oeh vid
rue de Furstenberg Eugène Delacroix.
Den förre var sedan Here år
tillbaka upptagen af storartade
freskomålningar i St. Germain des Prés.
De utgöra hans förnämsta verk, till
hvars fulländande han gick att
uppfriska sig vid källorna i den eviga
i staden. En feber bortryckte honom
innan lians mannaålders slut. Han
| var född i Lyon 1809.
Gravyrsamlingen i Bibliotlièque impériale eger
j från han.3 första läroår några
litho-grafier utan särdeles värde, För
öfrigt äro upplysningarne om hans
lefnadslopp synnerligen sparsamma, och
huru kunde det vara annorlunda?
Att forska efter de omständigheter
som danade denne ande, är att
forska i hemligheterna af en
naturutveckling utan språng eller
revolutioner. Hvem kan hoppas att utleta
, huru Hippolyte Flandrin, knappast
I intagen i École des Beaux-Arts,
kunde uppenbara ett sådant sinne för
kroppsformens ädelhet och sanning,
att han innan kort blef en föresyn
| för sina medlärjungars teckning oeh
| snart nog sina lärares jemlike?
"Genom ett upphöjdt sinnelag, en mild
och rättskaffens karakter, genom
ärlighet i åsigter och pålitlighet i
umgänget intog han alla som kände
honom."4 Detta omdöme upprepas af
alla lefnadstecknarne, äfven de soin
minst värderat hans konst, och det
gäller för alla perioder af hans lif.
* Charles Clément i Journal des T.èbats
för den 3 April.
Efter trenne års studier i Ingres’
a-telier erhöll han 1832 stora priset
och reste så till Rom. Vicarien i
St. Germain des Prés berättade mig
att han vid detta tillfälle skall hafva
sagt till sin bror, landskapsmålaren:
"Stipendiet är icke stort, bror Paul,
men, väl lefvadt, kan det förslå för
oss båda. Ivom, låt oss följas åt till
Rom." Hemkommen vann han innan
kort andra och första medaljen, blef
riddare oeh officer af
Heders-legionen och inkallades 1853 i
Akademien.
För ofvanstående anekdot’af
vikarien i St. Germain vill jag icke
ikläda mig ansvarigheten, ty den kan
lätteligen vara upprinnelsen till en
legend, som kyrkan, trogen sin vana,
går att utbilda om den fromme
målaren. Hippolyte förlorade tidigt
den-; ne sin bror, och ännu lång tid
derefter förmådde ban icke höra hans
namn utan att en suck eller en tår
undslapp honom. "Jag har sjef
varit vittne dertill", säger biskopen af
Elmes i ett herdabref, deri ban
manar sina medbröder att bedja lör
konstnären, eller, som orden falla sig,
"att intressera sig for den
ojemlör-lige artistens själ." 1 denna
skrifvelse, som pryder honom med alla
en kristens dygder, ställes han vid
sidan af Lacordaire,
Dominikaneror-dens återupplifvare, och Ozanam,
stiftaren af föreningen St.
Vinceut-de-Paul, såsom en den der förherrligat
katholska kyrkan i Frankrike. "Han
beredde sig till sina verk", heter det,
"som en evangelist till sitt kall..-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
