Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad som mest förundrade mig
under de meddelanden, med hvilka jag
stundom af honom hedrades, var den
religiösa fasa hvarmed han
emot-ij såg uppgiften, som han åtagit sig,
samt den omtänksamhet full af
ängslan hvarmed han samlade alla
be-| ståndsdelarne, dem han under
arbetets lopp kunde behöfva. Redan
tanken på en sjelfvållad otillräcklighet
eller uraktlåtenhet upprörde ej blott
den stränge målaren utan äfven den
1 religiöse mannen."
Helt visst, om katholska kyrkan
; engång finner nödigt att kanonisera
en målare, så blir det Flandrin, om
det ej blir Overbeck.
Hvad vigt man an må fästa vid
dessa prelaters intyg, som kunna
vara afsigtligen öfverdrifna, så är dock
ingen som förnekar alt hans verk äro
! frukterna af den uppriktigaste
reli-j giösa känsla. Någon, som skrifvit
! öfver hans lefnad, hur funnit dem
tråkiga, en annan har kallat dem
matta, men ingen har beskyllt
ho-. nom för hyckleri, hvarken religiöst
eller artistiskt. Man måste se hans
;i fresker i St. Germain en
söndagsafton vid vespern, när chorsången
ljuder djup och innerlig bakifrån
högaltaret och besvaras nere i kyrkan af
barnen ur någon klosterskola, och
man skall bättre förstå hvilken
herr-; ’ig makt som innebor det religiösa
måleriet. Stjernan, som på den blåa
liimlr. grund en lyser öfver Bethlehem,
har man sett. någonstädes förut,
desslikes dufvan, som i midten af en
cirkel, med hvilken hon förenas genom
mystiska segmenter, sväfvar ned då
frälsaren döpes i Jordan. Det var
kanske i en simpel landtkyrka i
någon vrå af verlden, ty dessa
symboler äro spridda öfverallt och hafva
allestädes inträngt i barnasinnet
tillsammans med jul-ljusen,
palmqvistar-ne och kyrkklockans toner. Genom
att i sin konst indraga dessa
symboler och känslorna som vid dem äro
fästade, skaffar sig den religiöse
målaren ett bistånd som, jemte
tempelstämningen, lyftningen genom
arkitekturen och sången, ersätter det
verldsliga måleriets rikedomar, dem
han måste afsäga sig.
Det är klart att om till exempel
en Waagen, beväpnad med sin
kikare eller loupe, går att skärskåda dy- j|
lika målningsverk, så tar han icke j!
dessa inflytelser i betraktande; de äro
i sjelfva verket yttre, icke-artistiska.
Forskare som han är, tillser han
endast huru grupperna äro satta i
rörelse och huru den ena färgtonen
korresponderar med den andra, samt
annoterar pro et contra till slutlig
liqvid. Men den som allenast ar en ]j
amatör, hvilken, så godt sig göra !
låter, söker uttrycken för och orsa- !
kerna till sina intrjrck, har, skulle
jag tro, rätt att räkna dem
konstnären tillgodo De utgöra
reagenserna som utvisa, huruvida denne
befunnit sig i den rätta
sinnesstämningen eller ej. Har lian icke i sitt
hjerta afsagt sig färg- och
formverl-dens lockelser, så skall han
förgäfves söka undvika att ej här eller
der något sinligt smekande insmyger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
