Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■408
de Ville och Versailles erbjöds honom
tillfälle att utan tvång på sin
egendomlighet fullfölja den bana han brutit.
Om Delacroix för dessa
beställningar hade att tacka Thiers, kan jag
ej med bestämdhet afgöra; kanske
J var det någon sådan
tacksamhets-j skuld ban ville erkänna, då han i
j sitt testamente ihågkom exminislern
| o
med åtskilliga taflor, eller kanske var
det i minnet deraf att Thiers, sjelf
i då ännu en fattig litteratör, i sin
re-i cension af 1823-års salong, var den
’ förste att förkunna konstnärens
storhet.
Utom arbetet i de nämnda salarne
förflöt för Delacroix den ena dagen
lik den andra, under en rastlös
verksamhet i ateliern. Bittida om
morgonen uppstigen, var hans första
omsorg att tända elden i kaminen, ty
hans sjukliga kroppskonstitution,
känslig för den minsta
väderleksförän-|! dring, kunde derförutan ej fördraga
kylan i verkstaden. Efter elt lätt
mål gjorde han en hastig teckning
ifrån något stycke af Rubens öller
Paolo Veronese, för att gifva flygt åt
sin fantasi innan ban återtog
arbetet der hau aftonen förut lemnat det.
Om han vid dagens slut utgick från
sin boning, var det med kapprocken
uppdragen för anletet ban då styrde
sina hastiga steg till någon af de
artistiska vänner, som jemte honom
utgjorde hertigens af Orleans intimare
umgänge. Till denna krets hörde
Ary Scheffer, Delaroche och den
store landskapsmålaren Decamps.
Delacroix, född 1799, var son till Dirck-
toriets utrikesminister, hvilken, sedan
han lemnat portföljen åt Talleyrand,
tjenade kejsardömet som prefekt dels
i Marseille dels i Bordeaux. Detta
bördens företräde behöfdes väl ej för
inträde i den nämnda kretsen —
Decamps var ju en bondson från
Picardie — men derifrån kan man kanske
härleda den lina reserverade hållning,
som var Delacroix egen och som,
jemte det klara förståndet i
konstfrågor, gjorde hans konversation på
engång djup och elegant. Så
försäkrar hans umgängesvän, den
bekante konsthistorikern Charles Blanc,
frän hvars biografiska utkast i
Ga-zette des Beaux-Arts jag lånat dessa
notiser.
Att Delacroix verkeligen egde ett
klart konstförstånd, är eu upptäckt
till hvilken man först småningom
hinner under studiet af hans arbeten.
I Luxemburger-galleriet hänga för
närvarande bredvid hvarandra trenne
af hans berömdaste verk: Dante och
Virgilius, Massakern på Scio och
Odaliskerna. Det slår väl icke felt
att man ju stannar inför dessa taflor,
ty man har tillförene aldrig sett
något dylikt. 1 jembredd med de
andra måluingarne tyckes det som ögal
här plötsligen skulle förlora sig i ett
djup af orediga färger och former;
de likna gobelinsstycken i anseende
till färgläggningens intensitet och
glanslöshet; hvad kompositionen
vidkommer göra de intryck af
ofulländade, hastigt bestrukna skizzer. De
krampaktigt förvridna liken som
klänga sig fast vid båten der Dante vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
