Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
5
ett judiskt bröllop (i
Luxemburger-| galleriet), Muley Hassans revy,
Le-jonjagten, de fyra sistnämnda, liksom
Odaliskerna, resultater af den enda
resa Delacroix någonsin företog sig,
den till Algier och Marocco 1831,
Marino Falieri (eges af Isaac Pereire),
De tvenne Foscari, samt
Korsfarar-nes intåg i Jerusalem, som linnes i
Versailles; men dels har jag icke sett
j| dem, dels är det. förgäfves man
söker med ord återgifva intrycket af
den store koloristens verk, lika
förgäfves som att med ord återgifva
intrycket af ett musikverk. Jag har
1 derföre helst trott mig böra i denna
notis efter förmåga redogöra för den
ställning Delacroix och Flandrin
in-I taga gentemot hvarandra i den
moderna målarekonsten.
, För att nu, liksom i ett
slutpåstående, beteckna motsatsen dem
emellan, behöfver jag blott göra läsaren
uppmärksam på att den långa
för-j teckningen öfver Delacroix’ verk icke
innehåller ett enda porträtt, medan
deremot Flandrin egentligen som
porträttmålare har sitt anseende hos den
stora publiken. 1 porträttet finnes
icke rum för lidelsen ; den kan
hafva lemnat sina spår hos individen,
men då han porträtteras, befinner han
sig i en situationslöshet, der
idealiseringen beror på en fullkomlig frihet
från yttre inflytelser. Vid en sådan
] isolering stod Delacroix redlös med
fl sin feberaktiga uppfattning och sina
färghemligheter. Flandrin, det
ande-j, liga lifvets tecknare, var deremot
aldrig starkare än då det gällde att i
lugn uppenbara det hos individen e- |
viga och bestående, hans känslors Ii
och tankars väsendtliga innehåll, hans
karaliter, i ordets idealare betydelse.
Men liksom han i det stora måleriet
var inskränkt till den religiösa arten,
så var han ock i porträttmålningen
begränsad af sin egen sedliga
känsla. "Ingen har bättre målat lcs
hon-nétes femmes", säger Theophile Gautier.
Denna begränsning kunde han väl
öfverskrida när det gällde alt måla de
berömda porträtterna af prins
Napoleon och af kejsaren, men ban är
störst när en qvinna med kyskhetens
behag, med tankfullt själslugn och
fint skick kommer för hans pensel.
Då dessa hans verk sällan ställas till
allmänt åskådande, prisar jag det
som en lycka att hafva sett de
tvenne qvinnoporträtter, som för någon
tid sedan voro utställda i den
ständiga expositionen vid Bonlevart des
Italiens.
I samma sal för fyra år sedan såg
jag första gången en tafla af
Flandrin. Det var porträttet af en ung ’
man, åt hvilken naturen icke gifvit i
hvad man vanligen kallar ett vackert
anlete. Men det sedliga allvaret, den
starka modelleringen, den varma
lefvande färgtonen gåfvo taflan ett
sådant värde i mina ögon, att jag ej
kunde fatta hvari den var
underläg-sen någon af Rafaels yppersta
stycken. Jag var försigtig nog att
behålla denna anmärkning för mig sjelf,
ty på den tiden hette det om
Flandrin : "Ah ja, han är en af Ingres’
bästa elever; hans jeune fi II c à 1’oeillet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
