Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■448
nedsatte sig på en så nordlig och
o-I bebodd kust, hade med sig få eller
! inga bronsvapen; men sin religion,
I sin Baalskult, kunde de (Öra med sig
och deraf finnas också icke så få spår
I vid Norges vestkust.
Efter A. O. F:s anförda
stormlöpningar på mig, vänder ban sig till hr
Holmberg och underrättar honom att
flintknifveu begagnats till offer i
norden, och att H. "väl kunnat bevisa
det med exempel från närmare håll
än Karthago." Jag för min del skulle
gerna vilja veta om detta är annat
än ett tomt skryt af A. O. F. och
jag uppmanar honom att, om ban
kan, befria sig från denna misstanka.
Sedan A. O. F. med många och
välförtjente loford upphöjt vännen
Worsaae, får han åter tillfälle alt
gifva mig en skarp tillrättavisning,
derföre alt jag vågat påstå att den s. k.
"Palstafven varit stridsvapen"j ty
Worsaae har sagt att den begagnats som
Wærktöi ved Træarbeide och bevist
det genom att i sin bok: "Danmarks
Oldtid" sid. 22 hafva gifvit figur af
en s. k. Pålataf försedd med ett rakt
skaft, af endast 8 tums längd. Jag
beklagar att A. O. F. alllid råkar ut
för misstag, då han som stöd för
sina satser vill åberopa Köpenhamns
Museum oeh sina danska vänner. Den
figur han här citerar ur "Danmarks
Oldtid" är felaktig i flera
hänseenden : dels är den gjord efter en
restauration, dels är denna icke en gång
korrekt utförd af’ tecknaren ; men det
t värsta af allt är dock att skaftet, som
på figuren synes vara i ändan
afrundadt och således fullfärdigt afslutadt,
var, då exemplaret fanns, multnadt.
och i ändan afbrutet, så att man icke
kunde säga hur långt det hade
varit. Men nog kunde man af det sätt
hvarpå det varit fastbundet med
läderremmar, se att redskapet icke dugt,
till "Brækstange" såsom de något lik-
nande jernverktygen på Island, efter
hvilka man förhastadt tagit
benämningen. Med minsta sakkännedom
borde man kunna inse att det platt
icke dugt till verktyg vid
"Steenklöf-ning" knappt vid "Træarbeide". På |
samma Museum i Köpenhamn finnas
två andra s. k. Pålstafvar af brons,
den ene med en skaftstump af G*
tum, den andre af 1 aln 6 tum; men
huruvida detta sistnämnda har sin
fulla längd, minnes jag icke.
Då vi nu af redskapet sjelft icke
kunna med säkerhet sluta till dess
forntida användande, skola vi ulan
tvifvel säkrast skaffa oss denna
kännedom genom att undersöka med
hvit-ka andra saker det funnits
tillsammans, enligt regien: qui non ex se
noscitur ex socio. Således: jag har
på ett annat ställe omtalat att en t
gång fanns en sådan pjes af brons i
under grönsvålen på en äng jemte en !
stridsklubba, äfven af brons. Men
ännu mer: i milt åberopade
Inträdestal 1844 sid. 270 omnämnes att en
vackert utsirad s. k. pålstaf fanns för i
några år sedan i en stenkista vid Skif- I
varp, tillsammans med ett äfven pryd- I
ligt bronssvärd, en bronsdolk, en
flint-pil oeh två menniskoskeletter.
Pål-j stafven var försedd med rakt träskaft, ,
i men äfven här så föimultnadt att det
vid ett vårdslöst upptagande förstör- !
des, utan att man sedan kunnat be- |
stämma hur långt det varit.
Emellertid bevisar stenskifvan och dess öf- |
riga innehåll alt de som deri blifvit
begrafna, icke varit stenbrytare eller
iräarbetare, utan högre krigare. Alt i
vilja inbilla sig sjelf eller andra att "
de forntidens magnater, som i lifvet •
och efter döden omgåfvo sig med så- .
dan orientalisk prakt i vapen oeh
smycken, hvaraf ej sällan finnas
qvarlefvor i deras grafvar, varit simpla
slenbrytare eller träarbetare, och
tagit med sig i grafven verktyget för j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
