Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■511
de från hvarandra. Sannt är det ock,
alt en noggrannare och
omständliga-i re förklaring af synonymerna och de
ras subtila begreppsbestämningar
tillhöra en särskild gren af
språkvetenskapen, synonymiken. Men äfven i
ett vanligt latinskt- lexikon bör
hvarje särskildt latinskt ord öfversättas
med de möjligast adeqvata ord i det
i andra språket; ty det är ingalunda
likgiltigt, om flera ord, ehuru de till
sin betydelse divergera från
hvarandra, återgifvas med lika bemärkelse
vid öfversättningen, d. v. s.
förklaras liktydiga. Följden af en sådan
ungefärlig oeh sväfvande
öfversättning af synonyma ord blir
naturligtvis icke blott den, att stor svårighet
möter vid öfversändandet af sådana
I! satser, i hvilka skenbart liktydiga ord
j, förekomma, t. ex. "seneetus
adolescen-i| tulos docet-, iiistituit. ad omne ofticii
| munus instruit", — utan deraf härrör
ätven vid uppfattningen af satsens
in-i nehåll en dunkelhet och
begreppsförvirring, som genom uttryckets
be-slämdhet och riktiga nyansering bör
förebyggas.
Så mycket större beröm förtjena
1 derföre hr R:s noggranna och
preei-1 sa begreppsbestämningar vid
lolknin-j gen at de latinska synonymerna. Ty
i detta hänseende äro hans
öfversättningar, tack vare det finska språkets
ji rikhaltighet och bestämdhet samt hr
R:s grundliga sakkännedom, så väl
träffade och ackurat», att man knappt
vidare behöfver rådfråga någon
sy-I nonymik, för att klart inse den ofta
fina skillnaden emellan liktydiga ord.
Jemför man hr R:s tolkning af så
beskaffade uttryck med de
öfversättningar, som t. ex. i de vanliga
latinskt-svenska ordböckerna förekomme,
finner man strax, att dessa senare lida
af ordfutligdom och deraf härrörande
konfusion af olika begrepp, då
deremot i hr R:s lexikon hvarje latinskt
ord har sina egendomliga och ade- ’
qvata bestämningar i finskan. Detta
erfar man på nästan hvarje sida i bo- i
ken. För alt ändock bevisa vår å- 1
sigt, skula vi anföra några prof ur
den latinsk-finska ordboken. T. ex.
gaudium och lætitia åtskiljas af hr R. ;
sålunda, att, utom de för begge or- i
den gemensama bemärkelserna: ilooch I
ihastus, det förra ordet tillägges
betydelse af mielihy vä, mielisuosio, det I
senare åter af riemu, riemastus,
ihan-telemus. Synonymerna dolor, lucius,
inæror, mæstitia, tristitia bestämmas
genom följande, för hvartochett af
dessa ord karakteristiska betydelser
(vi förbigå de för några af’ dem
gemensamma bemärkelserna) neml. dolor I
= kipu, valo, särky, kivistys,
pakoi-tus, kolotus: mielipaha, mielikarvaus,
sydänirnen kivistys, nyrkkämieli,
har-mi, suultumus, närkäst.ys, viha; —
lucius — hucili (eritt. käytöksissä ja
murhevaatteissa ilmautuva); —
mæ-ror — mielimurre, kaikerrus, kujerrus,
vaikeroiteemus; — mæstitia =
surun-alaisuus, huolenomaisuus, raskas- 1.
synkkämielisyys, alamielisyys,
snmia-luontoisuus; — tristitia = murheelli- !
snus, huolellisuus; sumeus, vaikeus,
kolkkous, kovuus; synkkyys, jurous,
kareus, myrryisyys, valjuus, yrheys,
tuimuus, yksivakaisuus, ankaruus,
val-ju 1. liurja käyläntö. Emellan amen- \
tia och demvntia göres den skillnad,
att det förra bet. järjenpuute,
älyo-vajaisuus, tajuttomuus, vimmapäisyys,
hurja menetys, det senare åter
epä-mielisyys, hairamielisyys,
järjettö-myys, älvttömvvs, maltiltomuus.
Orden debilis och infirmus, hvilkas lika
bemärkelser vi ofvanföre uppräknat,
bestämmas närmare genom följande
skiljaktigheter: debilis = hermotoiu, !
saamatoin, vialloinen, raihnas, rutia; 1
infirmus kestämälöin, väetöin,
va-ratoin; raihnainen, vaihlo, cpävoipa ;
mitätöiu, vähä-arvoinen: huonosy- 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
