Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38.
mel all under bronsåldern såväl här
Som i det mellersta Europa. Men
fåfängt söker man i alla tre häftena:
ej ens ett försök att infria detta sitt
löfte gör sig hr N. mödan att
anställa. Och emellertid synes mig denna
bronsfolkets obekantskap med silfret
vara ett afgörande bevis för att de
icke voro Fenicier.
Likaledes förbigås med en
oförklarlig tystnad den graverande
omständigheten att, oaktadt skrifkonsten var
af Fenic]erna känd, deras "talrika
kolonister" häruppe ej lemnat den allra
minsta inskription med skrifttecken
efter sig. Från bronsåldern
förekommer nemligen hvarken här eller i
Schweiz veterligen något enda spår
af skrifkonst. Jag ser ej någon
rimlig orsak hvarföre hr N. ej sjelf gjort
sig detta nära till hands liggande
inkast och bjudit till att bemöta det.
Tvärtom på sid. 123, der han söker
visa öfverensstämmelsen mellan de
fe-niciska grafvarne vid Tharros på
Sardinien och de nordiska från
bronsåldern, kostar ban ej ett ord på den
vigliga skillnaden, att vid ingången
till grafven på Sardinien stod en
pelare ined grafskrift på feniciska,
under det att i bronsålderns grafvar här
i norden ej ett skrifvet ord, långt
mindre en fenicisk grafskrift, blifvit
funnet. Och oaktadt en så
betänklig lucka i bevisningen uppställes dock
den förmenta identiteten af
bronsgraf-var och feniciska grafvar såsom
premiss i en ny slutledning, afseende att
bevisa Feniciers större eller mindre
talrikhet i vår nord!
I sammanhang härmed vill jag
påpeka det haltande i hr N:s förklaring
(Ur-inv. pag. 127) öfver frånvaron
af ’Feniciska metallmynt" här i
norden. Denna vigtiga omständighet går
det nemligen ej an att bortresonnera
dermed (1. c.) att handeln såsom
företagen med vildar endast, var en
byteshandel: i skarp strid härmed står
det eljest af hr N. så ofta
åberopade antagandet af både många och
betydliga feniciska handelskolonier
härstädes. Dessas feniciska inbyggare
måtte väl förstått sig på att efterfika
sina stamförvandters mynt, då de
kände deras värde.
Mes jag återgår till artikeln i
Litterär Tidskrift. Sid. 445, sp. 1 mot
slutet säger hr N. med anledning af
min åsigt att brons tillverkats i Schweiz
att "schweizaren d:r Keller, som borde
anses känna saken något bättre än
A. O. F. påstår att bronssakerna i
Schweiz kommit dit upp genom
Alp-dalarne och Khönefloden från ett
kulturfolk vid Medelhafvet" samt att "A.
O. F. bör häraf finna att d:r Keller
ej har den nationalfåfängan, som
röjes der och livar annorstädes, att låta
de hemliga bronsfabrikaterna
tillverkas af råa infödingar" o. s. v. Detta
är dock ett misstag af prof. N. Uti
"Pfahlbauten" 5:ter Ber. pag. 57 talar
väl Keller om bronssaker inkomna
från Medelhafvets kulturländer, men
att han derjemte anser bronsredskap
hafva blifvit tillverkade af landets
infödingar, bevisas af hvad som säges
i 3:er Ber. pp. VI & VIII samt 2: ter
Ber. p. 141 noten, som lyder: "Aus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
