Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Clerc har i sitt lärda arbete "Des
journaux chez les Romains"
upprättat en lång lista på till en rlel
ut-mäikta vetenskapsmän, som låtit
dupera sig. * Det förnämsta beviset
för deras oäkthet, hvar de uppstått
och at’ hvem de äro författade, är
dock tillsvidare icke funnet. Man
har påbördat än den ena, än den
andra författareskapet. Alla
underrättelser tyckas dock öfverensstämma
lf deri alt de blifvit funna bland <le
papper en lärd i 16:de seklet,
Lu-dovicus Vives, spaojor till börden,
efterlemnat. På honom har man
derföre med största sannolikhet stannat
med sina misstankar, så mycket mer
| som hans karakter och öfriga
litterära meriter göra det ganska troligt.
I förbigående kan anmärkas att
dylika efterbildningar af antika skrifter,
inskriptioner m. m. icke voro
sällsynta under och straxt efter
renais-sancens tid. Spanien, Portugal och
äfven Italien voro isynnerhet härden
för desamma. Skrifter, som länge
gällt för authentika, liurfus, och
hvilkas egenskup af understuckna väl
icke mera betviflas, men dock ej kan
anses fullt utredt och knappast
någonsin torde kunna blifva det. Hvad
de omnämnda fragmenterua
vidkommer sakna de väl vid närmare
skärskådande allt egentligt viirde, men
4 P. 267 ff. Detta arbete jemte lf. A.
Schmidt’* afhandling "Das
Staats-Zeitungs-wesen der Röiner" i samma förf:s
"Zeitschrift fiir Geschichtswiesenschaft" Band
t. Berlin 1844, hafva här förnämligast
blifvit följda.
förnekas kan dock ej att de äro af
ett ganska stort intresse såsom ett
med obestridlig talang gjordt försök
att rekonstruera dessa gamla
krönikor och tidningar. De kunna
derföre anses om dem gifva en ganska
trogen föreställning, isynnerhet dä
de Iä6as på originalspråket. Vi
begagna dem också här för denna
e-genskap och meddela som prof
tvenne af dem i öfversättning, det ena
för den 30 Mars 168, det andra för
den 28 Augusti 62. Det förra lyder:
"Den 30 Mars. Konsulsinsignierna *
hos Aemilius. — Stenregn i trakten af
Veji. — Folktribunen Postumius har
skickat en stadstjenare till konsuln,
emedan denne icke den dagen velat
sammankalla senaten. Genom
folktribunen P. Decimi protest har saken
förfallit. — Q. Aufidius, bankir på ett
vexlarekontor vid "Cimbriska
skölden"** har afvikit från forum med en
stor summa fremmande penningar.
Han har blifvit fasttagen under re-
* Dessa, de s. k. Fasces, gingo mellan
årets båda konsuler turvis hvarje månad,
såsom numera utredt är, icke såsom de
föregifna fragmenterna antaga, hvarje dag.
Deraf ett af de vigtigaste beyised för
deras oäkthet.
** Enligt Livius IX, 40, hade i krig
tagna sköldar blifvit utdelade bland
innehafvare af vexelkontor vid forum, för att
tje-i na som en prydnad och derjemie
troligtvis som ett slags skyltar. Detta var
äfven ganska riktigt fallet med de under
Odmbriska kriget tagna sköldar (Cic. de
Orat. 2, 66) men anmärkas kan tillika att
de här förekomma omnämnda 50 år förrän
Romarne gjorde sin första bekantskap med
detta folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
