Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(682
mal, och hans kusin och trofasta vän
Harty Brände ansåg det vara hög tid
för honom att upphöra med sitt
ändamålslösa nomadlif, och gifta sig,
anlägga hushåll och bosätta sig som
andra menniskor. Två dagar efter
det hon afsändt sitt bref till hans
logis, 61 Pall-ilall, läste hon i
tidningarne ett oemotståndligt frestande
musik-programrn, och Edvard
Sa-ville erhöll följande biljett:
Bäste Edvard! — Hvilken
reper-toir i dagens Times! Joachim, Halle
och Carlotta Patti, alla på en afton !
Tag biljetter till nästa måndag, ty
jag kommer; och om du tycker om
att intaga en afskyvärd diner, så kan
jag åtaga mig att den dagen bjuda
dig på en sådan uti mitt hotel. Men
nej, kom ändå icke — middagarne
der äro verkligen all Iför ruskiga, och
om du också sjelf ej skulle bry dig
derom, så gör jag det på dina
vägnar; aflemna derföre biljetterna hos
mig, så stämma vi möte med
hvarandra klockan 8 i St. James’s Hall.
Jag har gjort ett nytt ungt
fruntimmers bekantskap; familjen är helt
nyligen hitflyttad; vi gjorde dem vår
visit då de först anlände hit, och i
går besvarades den af mor och
dotter. Jag förskonar dig från en
beskrifning öfver modren; men dottren
är lång, vacker och fetlagd samt
mycket melankolisk; hennes namn
är Regina Thompson : hon är
tjugufyra år (jag fruktar nästan du
tycker att hon är något för gammal?)
men ehuru hon måhända är alltför
storvext för att bli den "lilla vän"
jag önskade dig, så kunde du
kanske ändå finna behag i ett ideal af
hennes något ovanliga proportioner?
Jag tror att jag hellre såge dig gift
med din farmor, än alldeles icke gift.
Du har lefvat så länge i Tyskland,
att du blifvit en komplett drömmare.
Det är din olycka!
Din egen
Harty Brände.
P. S. Jag har fått en den
täckaste bofink, som jag hängt emellan
min hämpling och lärkan. Bofinken
är ung och skygg och vågar blott
någon gång fram med ett halfhögt,
fragmentariskt qvitter djupt inne i
sin strupe, och det endast då, när
en tillfällig paus uppstår emellan
lärkan och hämplingen sedan de i
timtal besvarat hvarandra; men
hämplingen, som svarar på alla lärkans
minsta ljud, försjunker genast uti en
envis tystuad så snart den stackars
bofinken försöker öppna sin näbb,
och trycker då sitt dumma lilla hufvud
ner emellan sina dumma små
skuldrar och röjer de tydligaste tecken
till missnöje och olust. Hur simpelt
af honom ! och hur likt verlden,
icke sannt? Jag har sett två fina,
fashionabla personer totalt ignorera en
stackars hjelplös tredjes konversation,
och precis på samma sätt som
hämplingen icke låtsa höra hans
anmärkningar, liksom hade de aldrig blifvit
sagda, men deremot med yttersta
artighet och uppmärksamhet endast och
uteslutande tilltala hvarandra. Huru
tacksam jag är att icke behöfva lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
