Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(699
sätt, såsom verkligen sker, är
o-hållbar samt måste förkastas, så
finnes det icke någon annan möjlighet,
än att erkänna dess motsats: att det
i verlden finnes frihet att handla på
olika sätt. Och en sådan frihet
förutsätter, såsom vi sökt visa,
uppställandet af idealer för den [-mensk-]-] {+mensk-
]+} liga verksamheten, hvilket åter
förutsätter, å ena sidan: hos den
handlande inneboende begrepp om några
■ obetingade normer, med hvilka
idealerna skola öfverensstämma, och å den
andra: förhållanden utom honom, hvari
dessa idealer kunna realiseras. Och
vi föras sålunda tillbaka till den
ofvan framställda formen för frågan om
nationalitetens betydelse i afseende å
menniskornas handlingar: Utgör
na-tionalandan hos ett folk det
rättesnöre, efter hvilket individerna
skola bilda sina idealer, eller är den
blott ett nödvändigt material för
deras realiserande? Eller är den
möjligtvis intetdera ?
För att finna svaret på denna
fråga, måste vi undersöka, hvilken
ställning såväl folkens nationalitet som
de för idealerna normgifvande
begreppen inlaga uti verldsordningen.
Söka vi då att i tanken omfatta
allt skeende och göra oss en
föreställning om den ordning detsamma
är underkastadt, så finna vi, att
denna ordning, såsom vi redan antydt,
| till följd af den menskliga friheten
icke kan bestå uti en bestämd följd
af händelser och tillstånd, utan att
verldens gång kan gestalta sig olika
alltefter individernas olika görande
och låtande. Men å andra sidan
måste, ifall man skall kunna tala om
en verldsordning, uti densamma
finnas någonting orubbligt, som icke
genom individernas tillgöranden kan
förändras. Verldsordningen är
derföre icke annat än ett system af
nödvändiga orubbliga lagar, i enlighet
med hvilka individernas handlingar
måste röra sig, men hvilka dock
tillåta dessa att vara olika. Den utgör
likasom ett nät, längs hvars trådar
den enskilda menniskan måste röra
sig, men, som, hvar hon än befinner
sig, lemnar henne fritt att följa en
hel mängd olika riktningar. Den
utgöres af lagar, som bestämma både,
huru menniskan måste uppfatta
företeelserna, och hvilka följder dessa
medföra, så snart de förekomma, men
som lemna henne fritt att bidraga till
upj)komsten och tillvaron af det som
företer sig.
Vi vilja söka att genom en liknelse
åskådliggöra denna verldsordningens
natur, att innehålla bestämda lagar,
hvilka dock icke utesluta den
individu-ela friheten. Föreställa vi oss serien af
tilldragelserna i verlden såsom en
linie i rymden, så vore verldens gång
alldeles fixerad, om denna linies
krökningar vore så bestämda, att den
icke kunde hafva mer än en form.
Kunde denna linie åter vara huru
beskaffad som helst, så funnes för
densamma ingen lag; den vore alldeles
arbiträr. Men vi kunna tänka oss den
såsom tvungen att ständigt förblifva
i en viss bestämd yta, men inom
denna yta åter kunna hafva hvilka o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
