Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(701
ligt, skönt m. m. annat än sådana i
värt menskliga väsendes egen natur
j| inneboende normbegrepp? Vi fatta
dem såsom normer, till hvilken vi
hiinlöra de olika företeelserna i
af-, seende å deras bedömande. Men vi
finna tillika att dessa begrepp helt
f och hållet äro beroende af vårt
tän-I kändes egen natur. Ty vi hafva
ic-i, ke kunnat hemta dem ifrån något
ut-j1 om oss, emedan vi just bedöma de
utom oss varande förhållandena efter
[’ deras öfverensstämmelse med dessa
begrepp. De kunna, såsom oss
synes, icke fattas annorlunda än såsom
nödvändiga former , för menniskans
uppfattning och bedömande af det
menskliga lifvets företeelser, ungefär
såsom man sagt, att tid och rum
samt orsak oeh verkan m. m.
utgöra för menniskans förnuft
nödvändiga åskådnings- oeh
föreställningsformer af den yttre naturen.
Dessa begrepp måste derföre vara
såväl evigt oföränderliga som
gällande för alla menniskor, på samma sätt
som vetenskapens sanningar, hvilka
äro såväl evigt beslående soin
allmängiltiga. Begreppen om rätt och
skönt och godt o. s. v. måste till
sitt väsende och natur vara likaså
o-föranderliga och likaså allmänna som
mathemalikens. naturvetenskapens
eller nationalekonomins satser. Att I
icke alla menniskor ständigt varit och
äro ense om hvad de innebära, är
endast samma fenomen, som att man
äfven inom velandet i andra grenar
farit vilse och_ äfven ännu är oense
flere punkter. Om menniskorna
en tid ansett oeh tillochmed ännu
delvis anse slafveriet förenligt med
det rätla, så är detta ett alldeles
a-nalogt förhållande med att man en
tid trodde på det ptolemeiska
solsystemet, eller ansåg fallande kroppars
rörelsehastighet vara beroende af
deras större eller mindre vigt. Det
rättas, godas, sannas, skönas,
behagligas väsende måste, oaktadt alla
divergerande åsigter derom, vara
någonting bestämdt, allmängiltigt, till
insigt hvaraf inan kan komma genom
forskning och eftertanke likasom i
allt öfrigt vetande.
Låtom oss nu, efter denna
undersökning vända oss till nationaliteten,
för att tillse, i hvad mån
menniskornas fria handlingar, och å andra
sidan verldsordningens orubbliga
lagar influera derpå. Vi finna då
först, såsom vi i förra afdelningen af
denna uppsats sökt visa, att
nationaliteten, jemte de seder och det
vetande hvari den framträder, utgör en
historisk produkt af menniskornas
ömsesidiga inverkan på hvarandra. Den
är således beroende af individernas
handlingar. Men dessa bidraga icke
alla i samma mån till bestämmande
af nationalitetens karakter. Ty en
del af de menskliga handlingarne äro
sådana, att individerna genom dem
nästuri alldeles icke — eller
åtminstone endast ytterst indirekt —
inverka pä hvarandra. Och de hvilka
utöfva största inflytandet äro
naturligtvis de, hvilkas syftemål just ar
att på något sätt ombilda
menniskorna och deras inbördes förhållanden, t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
