Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(703
som helst; den utgör en bestämd
verldsordning. För att derföre
individen skall vara istånd att
förverkliga sin vilja, d. v. s. göra det rätta,
är det sålunda nödvändigt för honom
att icke ställa för sig hvilka mål som
helst, utan fixera sitt mål så, att det
står i öfverensstämmelse med den
bestämda verldsorduingen. "När nu
således det icke alltid i verlden sker,
som menniskan gör till sitt ändamål"’,
säger en af våra nyare filosofiska
författare af denna skola, * "så måste
hon, för att rädda sin frihet" (d. v.
s. för alt vara i sfånd alf. alltid
förverkliga sin vilja) "göra till sitt
ändamål det, som i verlden sker. D. v.
s. hon måste för sin handling
uppställa ett i och för sig gällande
(absolut) ändamål, ett sådant, som
alltid och allestädes förverkligas. Detta
ändamål kan icke vara något annat
än sjelfva den förnuftiga
verldsordnin-gcn. hvilken således viljan, för att
vara fri, gör till sitt ändamål." För
att det rälta skall kunna vara målet
för iudividens handlingar, måste han
besluta att taga d.en sig realiserande
, verkligheten till norm för dem; det
rätta måste derföre, för att vara
verkligt, hafva tvenne moinenter: å ena
sidan individens beslut att sälta sig
ett ändamål, oeh ä andra sidan den
sig realiserande verldsorduingen, med
hvilken individens vilja måste
öfverensstämma ; och just uti
öfverensstämmelsen emellan dem begge 1ig-
* K. G. Th. Rein, Grunddragen af den
filosofiska imputations-läran. Akademisk
afhandling. H:fors 1863.
ger det verkligt rätta. Men emedan
verldsorduingen endast kan
uppenbara sig i en serie af stater och natio- i
j J t
ner med deras vetande, seder och
lagar, så måste denna
öfverensstämmelse bestå i individens viljas
erkännande af den sig utvecklande
nationaliteten såsom norm för hans
handlingar.
Granska vi nu’närmare detta
re-sonnement, så finna vi att
tyngdpunkten i detsamma ligger i
antagandet, att den förnuftiga
verldsorduingen utgör en till sitt konkreta
innehåll bestämd följd af
utvecklings-tillstånd, hvaruti ingen variation är
möjlig. Ty derpå beror, i den
ofvan framhållna deduktionen,
öfvergången ifrån satsen, att individen
ic-: ke kan åstadkomma annat än hvad
tom står i öfverensstämmelse med
verldsordningen, till den sats, att
individen, för att kunna verkliggöra
sina mål, måste göra till sitt ändamål
"det som i verlden verkligen sker". U- j
tan detta antagande hade konklusio- i
nen bordt blifva endast den, att
individen såsom ändamål måste
uppställa för sig det, som i verlden kan
ske. Låtom oss derföre taga detta
antagande under eo noggrannare
betraktelse.
Sökom då först att göra klart för
oss, hvari de olika tillstånd måste
uppenbara sig, hvilka skola utgöra
verldsordningens skilda
utvecklingsstadier. Alldenstund verldsorduingen
ju måste omfatta alla verldens
förhållanden, det andliga lifvet likaså 1
1 väl som materien, så måste dess ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
