Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
742
under medeltiden i vårt fosterland.
Må vi för att närmare bevisa detta
vårt påstående kasta en blick på
skolväsendet och den lärda
bildningen under denna tid i Finland.
Det är bekant att, Påfven
Alexander III på det tredje Lateranska
mötet 1179 utfärdat ett dekret, der det
omtalas, att vid hvarje domkyrka en
"Magister" förefanns "qui clericos
e-jusdem ecclesiae et schoiares pauperes
gratis doceret". Detta bestyrkes
ytterligare af bullor utfärdade .så väl af
Innoeentius III, som Gregorius IX.
Äfven vid domkyrkan i Åbo blef
detta påbud efterföljdt. Häfderna
lemna på otaliga ställen vittnesbörd
derom. Redan år 1359 omtalas en
Birger, hvilken var föreståndare för den
hel. Jungfruns altare i Åbo
domkyrka och tillika "provisor scholarium".
1366 testamenterade en viss Torsten,
curatus ecclesiæ i Wiborg, till skolan
vid Åbo domkyrka "1 mark
penningar och 1 tunna öhl". Vidare heter
det i en af Agrikola författad
förteckning öfver prebendernas
inkomster vid domkyrkan, att
skolmästaren af ålder tillika varit kanik. Allt
detta bevisar, att vid denna
domkyrka redan ifrån dess äldsta tider en
skola förefunnits; huruvida den dock
under medeltiden varit af
öfvervägande betydenhet kan man ej med
säkerhet veta ; visst är i alla fall, att
den vid reformationstiden befann .sig
i ett framstående skick och att
vetenskaperna här då idkades med
allvar. Annorlunda är förhållandet med
klosterskolan i Åbo. Denna, som
var förenad ,med Dominikaner- eller
St. Olofs-klostret i denna stad,
uppnådde bevisligen redan under en
tidigare period ett anseende, som
sträckte sig vida utom fosterbygderna.
Munkarne voro här lärare, och att deras
lärdom icke var mätt efter den
snäf-va måttstock, hvarmed man vanligtvis
vill mäta den i vår tid, bevisas deraf,
att ynglingar, hvilka här erhållit sin
bildning, sedermera vid utländska
universiteter fortsatte sina studier på
ett för deras fosterland hedrande sätt.
Bland de vetenskaper som här
idkades tyckes äfven filosofin intagit ett
rum: detta torde få slutas deraf, att
här år 1418 förefanns en "lector
sen-tentiarum". Vid denna tid
innehades detta embete af Nicolaus Olavi,
men sjefva embetet förefanns troligen
både före och efter hans tid. Om
denna klosterskola säger Rhyzelius,
(hvars omdöme dock icke alltid
förefaller rätt trovärdigt, då han ständigt
uraktlåter att citera sina källor) "den
var ett stort och nyttigt lärohus,
såsom en Akademi, i hvilken sådana
studier trakterades, att dädan icke
allenast alla år uttogos de, som
blefvo curati i församlingarna, utan ock
de, som vid domkapitlet blefvo
kaniker och efter resor till utländska
akademier blefvo både in och utom
lands berömlige män". Det var i
någondera af dessa skolor som den store
Magnus Olai Tavast och hans
systerson Olavus Magni Tavast hade
erhållit grunderna till en bildning, som
blef så nyttig för deras fosterland,
och skaffade den sednare europeisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
