Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
ryktbarhet. Äfven med
Dominikaner-klostret i Wiborg var en skola
förenad, der studier med god framgång
idkades. Det var här som Mikael
Agrikola och Paulus Juusten
inhemtat grunden till ett vetande, hvilket
ländt fosterjorden till en oberäknelig
båtnad, och utgjorde en bördig
jordmån för de tyska reformatorernas
i-déer. Den man, hvilken kort före
reformationen och under densamma
var denna skolas rektor och dessa
båda framstående mäns lärare, hette
Johannes Erasmi. Krönikan omtalar
honom såsom diligens et fidelis in
in-stituendo coetu scolastico; och det
tyckes som han redan tidigare varit
reformationens intressen tillgifven, ty
utom det, att han varit begge
ofvannämnde mäns lärare, och stått
till dem i ett innerligt förhållande,
veta vi äfven, att han genast vid den
förste evangeliske biskopen Martin
Skyttes tillträde till embetet varit
dennes cancellarius. Vid slutet af
medeltiden hade äfven klosterskolan i.
Raumo, Collegium Raumense kallad,
uppnått en stor betydenhet. Martin
Skytte hade här studerat i sin
ungdom och undfått en bildning, på
hvars grund evangeliska tendenser
hade lätt att uppspira. Att under
dessa ofta så orättvist bedömda tider
vården om den vetenskapliga
bildningen låg kyrkans män i vårt
fosterland om hjertat, och ansågs
såsom ett conditio sine qua non for det
andliga lifvet, derpå tjenar en bland
de af Magnus Olai Tavast 1412 i
Rom utverkade bullor såsom bevis.
Denna bulla i hvilken äfven omtalas,
att skolorna i Finland besöktes af
lärjungar äfven från länder utom
fosterjorden, var utfärdad af en
kardinal Johannes Ulixbonensis, och i
densamma heter det, att det vorè
både "flebiliter" och "dampnaliter" om
unge män af ekonomiskt betryck
tvingades att upphöra med sina studier,
emedau det då kunde hända, att
"cul-tum divinum diminui, et Christianae
religionis fomentum tepescere". Så
tänkte man då om den „
vetenskapliga bildningens betydelse för kyrkans
män. I våra skolor lärde man
såsom det heter både dialeclica^ rhetorica
och grammatica. Skolväsendet var
så ingalunda försummadt i vårt land
under medeltiden, tvärtom bedrefs
detsamma med en värme ojemförligt
större än under tiderna närmast
efter reformationen ; och det är
naturligt, att då så var förhållandet, den
vetenskapliga insigten hos kyrkans
män var nog hög för att dessa
kunde fatta reformatorernas idéer.
Vi hafva hittills ordat om
skolbildningen under medeltiden i vårt
fosterland. Kanske var dock denna
den enda som i verkligheten förefanns,
invänder man måhända, kanske
bestod hon blott i en mager insigt i
de yttersta elementerna, utan att ega
förmåga att tränga djupare! Tillsvar
härpå kunna vi visa på en Olavus
Magni, hvars djupa lärdom upphöjde
honom till en af de förnämsta lärda
utmärkelser, som denna tid hade att
erbjuda — rektorsembetet i Paris,
verldens första högskola; och för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
