Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
744
ytterligare bevisa, att den lärda
bildningen var hos våra fäder
hemmastadd mer än till ytan, må vi i
korthet antyda innehållet af de böcker
som tillhörde kathedral-bibliotheket i
Abo, hvilket flitigt anlitades af
ka-nikerna och korpresterna vid
domkyrkan. Der finna vi det bästa af
hvad den klassiska forntiden (dock
endast undantagsvis den grekiska)
frambragt t. ex. Plutarchus, Cicero,
Quiniilianus, Terentius, Virgilius,
Horatius, Ovidius m. fi., der möta oss
utom biblisk och exegetisk
litteratur, kyrkofäder, såsom Ambrosius,
Eusebius, arbeten i filosofi, vitterhet
t. ex. Petrarcha, Boccaccio; juridik,
Thomas af Aquino, Justinianus, och en
diger samling af anteckningar,
gjorda af någon till namnet okänd finne
vid universitetet i Bologna. Äfven i
geografi och naturvetenskap funnos’
vid detta bibliothek arbeten. Vända
vi härifrån våra blickar till
klosterbiblioteket i Nådendal, så mötas vi
äfven här af ganska rika bokliga
förråder. Vi påträffa här arbeten i
mineralogi och botanik ("Steenbook och
Yrtebook1’), biblisk och exegetisk
litteratur, kanske Mathiae Bibelverk på
svenska ; asketisk litteratur, särdeles
legender; Anshelmi Elucidarius, ett
encyklopedistiskt arbete omfattande de
mest olika vetenskaper. Alla dessa
arbeten äro afskrifna i detta kloster,
flere här öfversatta och åtskilliga här
bearbetade. Munken Jöns Budde
eller Rääk lefde här i slutet af det
15:de århundradet, och hans
outtröttliga flit har skänkt vår ringa me-
deltidslitteratur dess bästa arbeten.
Vi hafva icke ansett en öfverblick af
de förnämsta bibliotekerna i vårt. land
under medeltiden öfverflödig, emedan
vi af deras innehåll kunna sluta till
den riktning det litterära lifvet tagit.
Denna öfverblick har visat oss, nf.t
våra förfäder under medeltiden
förmått intränga så väl i forntidens, som
samtidens vetande, och att deras
litterära insigter i allmänhet stodo på
en jemförelsevis nog hög ståndpunkt.
Ifrån skolorna och den lärda
bildningen öfvergå vi till folket. Här
mötas vi af vida dystrare utsigter.
Den katholska kyrkan har, alltsedan
hon aflägsnat sig från sin
ursprungliga renhet och uppblandat sin lära
med menskliga tillsatser, försökt att
ersätta sin inre tomhet med en yttre
ståt. Det har varit hennes
bemödande att inverka på de yttre sinnena,
att, så att säga, nedlåta sig till den
råa massan, men ej att höja denna
upp till sig. Ingalunda vilja vi helt
och hållet fördömma denna dess
sträfvan, och frånkänna densamma all
förmåga att inverka på
menskligheten och mana den till sedligt lif;
tvärtom erkänna vi, att den form
medeltidskyrkan antagit icke var ett
resultat af presternas benägenhet att
bedraga hopen och leda dem i
mörker, ulan till allra största delen en
nödvändig följd af den råa massans
oförmåga att annorlunda fatta det
öfversinliga och eviga. — Denna
kyrka har haft sin mission i den
gudomliga ledningen af
verldshändel-serna, och den har hon fullbordat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
