Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
746
gar för folket" (och naturligtvis på
dess språk) "höllos icke oftare än på
sön- och helgedagarne öfver
evangelierna hvartill fogades epistelen och
legender ;" "dock" bifogar han.
denne ingalunda för katholicismen
partiske domare, "tviflar jag ingalunda,
att på denna tid Gud bevarat åt sig
sina utvalda, hvilka genom
begrundande af evangelii läsning, den
söndagliga bönen och trosbekännelsen
e-rnotlagit sanna frön till gudaktighet
och sann kristendom". Må det
tillåtas oss att ännu anföra en
omständighet såsom ett ytterligare bevis i
denna sak. Finska språket sådant
det förefinnes i de af Agrikola
utgifna religionsundervisningsböckerna
företer en högst väsendtlig olikhet
med det tungomål, som möter oss i
den finska runopoesin. Denna
olikhet förutsätter att det andliga språket
genomgått en längre
utvecklingsperiod, och att det under medeltiden
varit i flitigt bruk; ty eljest kan
denna olikhet på intet sätt förklaras.
Det lider således intet tvifvel att
predikningar på finska språket blifvit
hållna af presterskapet under
ifrågavarande tidskifte, och att såväl de
söndagliga evangelierna, som Fader
vår, symbola, "Ave Maria" och
kanske äfven tio Guds bud i dem
blifvit utlagda. Men dessutom är det
äfven kändt att vid de kloster, som
i vårt fosterland förefunnos,
predikningar blifvit hållna. Så veta vi att
både Dominikanerna och
Fransiska-nerna, af hvilka ordnar 5 kloster
funnos i Finland, icke allenast vid sina
kloster höllo predikningar, utan
äfven drogo omkring på landsbygderna
och förkunnade ordet. Särskildt
finna vi att Brigittiner-klostret i
Nåden-dal som en af sina hufvuduppgifter
uppställt ordets predikan; det heter
nemligen i det stiftelsebref, som för
detta kloster utfärdades af
konungen och riksens råd på riksdagen i
Telge 1438, att Finland särdeles vore
i behof af ett Brigittinerklöster
emedan "predikan, skriftermål oeh aflat"
mera förekomma i denna orden än i
någon annan. Härom komma vi
framdeles vidlyftigare att orda då
fråga blir om Brigittinernas ifrån för
folkupplysning och särskildt om de
rent reformatoriska tendenser, som,
utgångna från denna ordens
stiftarin-na, genomgå bela deras verksamhet.
Predikan för folket har således
ingalunda totalt försummats under
medeltiden i vårt land. Men man har sagt
att folket haft föga eller ingen nytta
af dessa andliga föredrag, emedan de
vanligtvis skulle varit till den grad
uppblandade af legender, att Guds
ord derigenom helt och hållet
förmörkades; så var dock på långt när
ej fallet. Ännu hafva vi i behåll
åtta samlingar af predikningar från
Sverges medeltid, alla ämnade att
utgöra ledning för presternas
föredrag för folket. En af dessa, ett
fragment, beskrifver sig måhända
i-från Finland, emedan den inlemnals
såsom omslag kring räkenskaper från
Keksholms län till RiksmarskenJ.de
la Gardie 1623 (se Wieselgren Sverg.
Skön. Litt.) Innehållet af detta frag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
