Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
steg, då ban mötte den gamle
be-tjenten, som gick förbi honom. Han
skyndade på farten och ringde på
klockan; denna gång öppnades
dörren af en liten tjensteflicka.
— "At madame Hausmann
hemma?" frågade han.
— "Nej Sir, hon är utgången",
svarade flickan.
— "Är då ingen af de andra
fruntimren hemma".
— "Ja, miss Elisabeth har för
ungefär tio minuter sedan kommit
hem."
— "Ah det var således miss
Elisabeth ? jag träffade henne just för
eri stund sedan dernere i trädgården,
åtföljd af sin domestik; vill ni taga
mitt kort och fråga om hon vill visa
mig den godheten att taga emot mig ?"
— "Här finnes ingen annan
domestik än jag, och ni har säkert
misstagit er", sade flickan, "dessutom
tjenar det till ingenting att föra in ert
kort, ty de taga aldrig emot någon
menniska".
— "Men der voro två fruntimmer ;
om nu den ena är miss Elisabeth,
hvem är dåden andra?" frågade
Edvard. — "Haf icke så brådtom, min
kära vän", tillade han då han såg
henne i begrepp att liksom betjenten
förra gången, stänga dörren midtför
hans åsyn, "du skall icke hafva skäl
alt ångra dig om du bevisar mig en
liten tjenst". Han räckte heune en
half-krona.
— "Nåväl, det var bara miss
E-lisabeth och grefvinnan Wanda, men
det tjenar till ingenting att söka få
träffa dem; jag har nu redan i nära
två års tid varit här och har ännu
aldrig fått släppa in någon menniska:
två eller tre ha liksom ni försökt att
komma in, men ha ej lyckats; jag
säger er att de aldrig taga emot
någon".
— "Jane!" hördes en vresig
stämma inifrån ropa, "med hvem står du
derute och pratar? Stäng genast
dörren och gå till ditt arbete!"
Jane smällde igen dörren och
Edvard Saville aflägsnade sig.
"Madame Hausmann", "Miss Elisabeth" och
"Grefvinnan Wanda", hvilken
besynnerlig ’villervalla! Han gick så
försjunken i sina tankar, alt han icke
märkte en ung man med ljust skägg,
som med lätta steg kom honom till
mötes, och stötte nu rakt emot honom.
Genom hjertats ofelbara instinkt
a-nade Edvard Saville genast att han
ämnade sig till Home-Cottage, samt
vände sig om för att se efter honom.
Han hade icke misstagit sig; men
den fremmande "hade större framgång
än han, ty utan att göra en enda
fråga, steg den unge mannen in i
huset, så snart Jane hade öppnat
dörren.
Edvard fortsatte sin vandring, och
medan han långsamt gick förbi,
hörde han inifrån den unge mannens
röst samt muntert skratt. Han gick
vidare, betraktade den näst intill
belägna villan Europa Point, och
upptäckte i ett af fönstren uti första
våningen annonsen "rum att hyra". Han
gick in, frågade efter värdinnan,
gjorde sig underrättad om hyresvjlkoren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
