Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
784
bifall till denna lag, och enligt all
sannolikhet skall Victor Emanuel redan i
medlet af Januari befinna sig i Florens.
Under sjelfva diskussionen i deputerade
kammaren yppade sig äfven andra
omständigheter, som låta ana att åtminstone den
franske kejsaren personligen, oaktadt alla
officiella förklaringar, verksammare
antager sig Italiens sak, än man från många
håll trott. Ministerpresidenten Della
Mar-mora höll den 12 nov. ett tal, som man
visserligen velat frånkänna både
parlamentarisk och diplomatisk takt, men som
deremot utmärker sig genom ett öppet och
frimodigt språk, hvilket icke kunde undgå
att väcka förtroende. "Kejsar Napoleon",
sade han deri, "har väl, liksom äfven
mången ädel italiensk patriot, till en början ej
velat tro på möjligheten af den italienska
statsenheten; numera anser jag dock
honom, likasom vi alla, fullt öfvertygad
derom. Vi kunna räkna på hans bistånd, för
att engång komma titi Rom, ja, jag tror
också att han en dag skall förhjelpa oss
till Venetiens besittning." Dessa
förhoppningar sade sig väl den italienske
ministerpresidenten uttala endast’såsom sin
enskilda åsigt; men yttrade på hans öppna och
rättframma sätt, gjorde de dock ett stort
intryck i Paris och nedtystade med ens
hela den påfligt sinnade franska pressens
jubel öfver Drouyn de Lhnys sednaste
noter. Sammanställda med den åsigt, som
uttalades af sjelfva undertecknaren af
traktaten, markis Pepoli, att hela detta aftal
framförallt hade till syfte att närma
Frankrike och Italien till hvarandra gentemot de
tre östra stormakternas tysta förbund,
gifva de åt konventionen den tydning, vi
genast ifrån början velat inlägga deruti och
som ingalunda utesluter möjligheten för
I-talien att, om också efter någon tids
väntan, uppnå sitt slutliga mål, Rom.
En annan för Italien särskildt vigtig
fråga, ordnandet af detta lands finanser
genom förhöjning och förskotter på
grundskatten, har äfven, ehuru efter något
motstånd, blifvit afgjord i enlighet med mini-
stèrens önskan. Församlingen kunde i
detta afseende ej blifva efter hela folket, som
med den enhälligaste patriotism skyndat
sig att gå dessa regeringens fordringar till
mötes. Med sådana uppoffringar från
nationens sida behöfver man ej frukta för
I-taliens finansiella framlid, ehuru
densamma af finansministern Sella framställts i de
mörkaste färger. Sålänge man nödgas
underhålla en stridsfärdig armé — och att
bevilja andra än temporära afsked har man
ännu icke kunnat besluta sig till —
kunna inkomsterna på långt när ej betäcka
utgifterna. utan lemna tvärtom ett årligt
deficit af nära 300 millioner. Italien är dock
en stat, som har framtiden för sig, och
ingen förtviflar derföre heller, oaktadt de
mörka utsigterna för ögonblicket-
Österrike tyckes litet hemtat sig från den
första förskräckelse, som
septemberkonveri-tionen der framkallade. Riksrådet
sammanträdde på utsatt tid, den 12 nov., ehuru
af dess 343 medlemmar endast 137
bivista-de den första sessionen. Throntalet var
hållet i försonande anda emot utlandet och
sökte derjemte, såvidt möjligt,
tillfredsställa de olika anspråken inom sjelfva landet.
De italienska förhållandena omnämndes alls
icke; om den preussiska alliansen funnos
der några gillande ord, i sammanhang med
den uttalade förhoppningen att nya
underhandlingar åter skulle öppnas angående
Ö-sterrikes framtida inträde i Zollverein, allt
dock med en kort anspelning derpå att
Ö-sterrike i och för denna allians ej ville
ställa sig i något spändt, förhållande till
det öfriga Tyskland. Belägringstillståndet
i Galizien skulle förmildras, och derjemte
utlofvades nj’a försök till en förlikning
med monarkins östra delar, dock endast
på februarikonstitutionens grund.
Budgeterna för !865 och 1866 förelades derpå
och ett meddelande af finansministern
upptog årets deficit till 34 millioner floriner,
ehuru denna beräkning sednare bevisat sig
endast skenbar, så att det verkliga deficit
öfverstiger 60 millioner. Ett förslag till
svarsadress, som församlingens nedsatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
