Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
påstående, äro tvungne att hos
läsaren anhålla om en rekapitulation af
de samhälliga theoriernas utbildning
i Frankrike.
Det har i sjelfva verket gifvits en
ålder i det förflutna, då ur massan
af nationen icke få roster höjt sig
med påståenden, icke aflägset
erinrande om de anförda. De voro
likväl icke då vetenskapligt
motiverade, de använde ingen lärd bevisning,
utan de voro de instinktmessiga,
kärf-va uttrycken af uppskakade patrioters
sinnesstämning. Det var vid den
period då Frankrike tagit de tidigare
afgörande stegen på den skiljoväg,
som skulle aflägsna detsamma från de
germaniska grannfolkens
samfunds-utveckling, då romerske lagkloke och
anhängare af absolutism hade
regeringens öra och förklarade krig emot
de fordna medborgerliga friheterna i
förening med tankens oberoende. —
Vi mena senare skiftet af Valois*ska
dynastiens styrelse och förra delen af
sjuttonde seklet— denna minnesvärda
ålder som är uppfylld af de politiska
och religiösa hvälfningar, åt hvilka
benämningen gifvits efter
Hugenotterna.
I sanning, om man i tideböckerna
uppsöker hvad som då yttrats af
fosterlandsvänner i allmänhet och
framåtskridandets parti isynnerhet — af en
Michel de I/Höpital och hans
själsför-vandter å ena och de upplysfare
reformerte å andra sidan — undgår man icke
en känsla af förvåning. De påyrkade
osminkadt en konstitutionel ordning
och sjelfstyrelse såsom landets rätt
sedan gammalt, hvars åsidosättande
skulle utsätta detsamma för
ohjelp-lig skada och underordnande under
fremlingar; af dem förordades
anslutning till föredömena vester om
kanalen och uppställdes isynnerhet,
såsom ett vilkor för allmänt väl,
samvetsfrihet och det sedliga lifvets
pånyttfödelse utan hänsigt till
statskon-siderationer.
Dessa yrkanden, hvilka
öfverhufvud af Calvins och Bezas språk
erhållit en prägel af högre allvar,
bragtes dock snart till stumhet i
Frankrikes historie. De föllo omsider,
under en motsatt tingens ordning, uti
en glömska så fullständig att än i
dag deras tillvaro är en hemlighet
för flertalet af Fransmän och att
deras afslöjande blott framkallar
förundran.
Dock en aflägsen genklang deraf
förnams längre fram i theorier, som
under en helt annan ryktbarhet
förkunnades för Europa, och tvenne
sekler senare hade till mål landets
totala omgestaltning. Det var under
första skedet af revolutionen, under
den konstituerande församlingens
välde, då det unga Frankrikes vänner
fulla af tro på en ny aera, och med
det emanciperade Amerika för
ögonen, utstakade lagarne för en normal
och fredlig utveckling af samhället.
I dessa proklamerades då såsom
positiva rättigheter för medborgaren
stora politiska friheter, en icke ringa
sjelfverksamhet och förmåga att,
lösgjord från de gamla banden,
obehindradt röra sig inom personlighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
