Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
riso". Och ehuru vi tro oss hafva
skäl att framkomma med några
anmärkningar beträffande vissa
ojemnheter och inadvertenser, från hvilka
denna språklära icke är alldeles fri,
kunna vi dock ingalunda underlåta att
sanningsenligt erkänna, det boken e
ger många och öfvervägande
förtjenster, likasom vi derjemte anse dess
författare hafva gjort den inhemska
litteraturen och särskildt
språkundervisningen vid våra finska läroverk en
stor och ovärderlig tjenst genom
utgifvandet af denna tvifvelsutan både
gagneliga oeh behöfliga elementarbok.
Förf. omnämner i förordet, att han
från Langes grekiska grammatik
öfversatt såväl inledningen (alkusanat,
— om grekiska språkets dialekter),
som ock förteckningen på irreguliera
verber, äfvensom att han i öfrigt
delvis följt samma arbete "erinomattain
asiain järjestämisessä". Att förf. dock
icke utan pröfning oeh urskiljning
accepterat Langes anordning af de
grammatiska lärostyckena, utvisa de
många skiljaktigheter, som äfven
"a-siain järjestämisessä" förefinnas
emellan de resp. elementarböckerna.
Utom det att den ganska lämpliga
och nödiga innehållsförteckningen,
hvarmed hr C:s arbete börjar, är hos
Lange bortlemnad, afviker hr C. från
sitt mönster äfven deri, att han
ordentligt indelar grammatikens
allmänna läror, nemligen i: I. Alkeis-oppi
(elementarlära), 11. Muoto-oppi
(formlära) och III. Lyhy lause-oppi
(sammandragen syntax). Denna
indelning är densamma, som i hr J. G.
Geitlins "Latinalainen kielioppi", och
kan för de begge grammatikornas
nödiga enhets och likformighets skull
godkännas, ehuru det säkert varit
riktigare, om förf. först upptagit två
hufvuddelar af språkläran, nemligen
e-tymologi och syntax, samt sedan
indelat etymologin i elementar-,
form-och ordbildningslära. Beträffande den
sistnämda underafdelningen eller
läran om "sanain synty" i förevarande
bok medgifves dock, att densamma,
såsom ytterst knapphändig och
upptagande blott par sidor (§ 58), icke
gerna kan anses för en lika
integrerande del af etymologin, som
alkeis-och muoto-oppi.
Vidare skiljer sig hr C. från Lange
vid framställningen af den attiska och
episka dialekten derigenom, att han
behandlar den förstnämnda munarten
särskildt för sig, såsom varande
grammatikens "pää - perustuksena", samt
sedermera i ett tillägg (Lisäys) till
elementar- och formläran meddelar
en sammanhängande framställning
"E-pikan kielimurteen omituisuuksista",
då deremot Lange, hvilken (enligt
ordalydelsen i hans "inledning")
"billigtvis bifogar det mest
karakteristiska af den episka dialekten", fullgör
detta "billiga bifogande" på sådant
sätt, alt han midt under
behandlingen af den attiska dialekten här och
der inströr sitt plockgods af det
episka idiomets egendomliga ordformer.
Genom hr C:s sakenliga särskiljande
af de båda dialekterna samt lämpliga
behandling af hvardera för sig har
hans grammatik i redighet och sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
