Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk Häfdateckning, af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Kyssland, om konung Fredriks resor till
Hessen och de Hessiska prinsarnas kärleks- och
successionsäfventyrligheter derstädes m. m. I sådana
stycken kunna vi iakttaga en märklig skilnad mellan de
båda häfdatecknarne. Om vi hos Malmström få se någon
af dessa "curieuse historier" helt kort, vanligen i
en not, omtalad eller möjligtvis vederlagd, så kunna
vi vara säkra på att finna den i hela sin längd hos
Fryxell utspunnen och der upptaga 3 till 4 blad af
sjelfva texten. Sådant bidrager visserligen i hög
grad till att göra berättelsen angenäm och lockande,
men hvad vi ej kunna gilla är, att förf. understundom
omtalar dessa historiska anekdoter, tidens "ön dit"
och de lösliga ryktena på ett sådant sätt, att de
gerna såsom historiska sanningar fästa sig i den
oaktsamme läsarens minne. Otaliga äro de uppgifter,
som Fryxell anför med den vackra inledningen "ryktet
förmäler", "man berättar", "dofva rykten omtala",
"för att som det påstås", "enligt hvad några påstodo,
men nästan ingen trodde" o. s. v. Det är ej hans
mening att låta dylikt gälla för historisk sanning,
och han tror dem vanligen ej sjelf; men - mången
läsare glömmer bort den lilla inledningen. Det är just
med sådana vingar, som ryktet förvillande far öfver
verlden. För att anföra de mest slående exemplen,
återfå vi i del. 31 sid. 226 och del. 34 sid. 46,
historien om Panoffs rymning, i all sin utförlighet
berättad, äfvensom uppgiften om dess inverkan på
Gyllenborgs öfvergång till Frankrike; likaså omtalas
del. 34 sid. 7 den gamla, minst sagdt otillförlitliga,
anekdoten om Fredriks giftermål med fröken Taube. Så
få ock utländska ministrars berättelser gälla såsom
auktoritet för den uppgiften (d. 31 s. 133), att
Duker lät sig "köpa" till att öfvergå på Hol-steinska
partiets sida, - och om frihetsmännen vid 1723 års
riksdag heter det (*d. .31 s. 65), att deras afsigt
"lär" hafva varit, att om kon. Fredriks planer
lyckats, lemna riksdagen och sluta sig till Carl
Fredrik. Ej heller tyckes oss saken vara hjelpt med
att i noten anföra något om otillförlitligheten eller
orimligheten af hvad man förut i texten berättat,
eller i en annan not säga: "andra berätta motsatsen",
"andra källor uppgifva" o. s. v. Man finner det nästan
lustigt att se (del. 31 sid. 55) i texten yttras:
"stämplin-gen hade länge bedrifvits utan Diemars
vetskap", och sedan finna i noten tillagdt: "enligt
ett par berättelser, men temligen osannolikt." Efter
det långa talet om Panoffs rymning säges i noten, att
"häfdatecknaren med skäl kan frestas att misstänka
åtskilliga delar af ofvanstående berättelse", och
sedan man i texten fått veta, att "enligt någras
uppgifter fröken Taube blef hopvigd med konungen",
läser man i noten: "både många och vigtiga skäl
tala dock för den åsigten, att ingen vigsel egt
rum." Enligt vår mening höra just sådana misstänkta
uppgifter på sin höjd till noterna, och besinnar man,
huru mången det är, som anser noter i allmänhet blott
"obeqvämligen" kunna begagnas, så förefaller Fryxells
method ej fullt förenlig med häfdateckningens högsta
lagar.
En annan anmärkning, som rörer Fryxells
framställningssätt, kunna vi ej underlåta att
i korthet framställa. Om man kan säga, att
förf:s be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
