Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk Häfdateckning, af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
nägenhet för det pikanta i historien förleder honom
att något för mycket utspinna de smärre episoderna
af det hela, så gifver han dessa en ännu större
och oformligare vigt uti berättelsen genom att
serskildt rubricera dem. På sådant sätt blifver
visserligen boken lättläst i den meningen, att man
kan taga för sig till läsning t. ex. berättelsen om
"Prosten Brenners angifvelser" den ena qvällen och
"Rättegången mot Stobée" den andra, men - sammanhanget
... ? Det saknas visserligen alls icke uti förf:s
framställning; men det förloras lätt af läsaren,
då hans uppmärksamhet så gerna hvilar vid de skarpt
framträdande smärre skildringarna. Täflan af det
hela blir för oss likasom sönderbruten uti många
smärre, hvar inom sin lilla ram. Också får stundom
redogörelsen för händelsernas utveckling något
stå tillbaka för framställningen af personernas
öden och dertill bilda likasom bihang. Så omtalas
t. ex. först i korthet (del. 31, sidd. 135-139)
åtgärderna före tillträdet till Hannoverska alliansen
och långt derefter (sid. 165), vid berättelsen om
"Josias Cederhjelms afsättning", få vi veta något
om, att denne herre varit stadd på beskickning till
Ryssland och spelat en stor rol i striden om de
båda allianserna.
Källorna för Fryxells framställning tyckas, att
döma efter citaterna, egentligen vara de utländska
ministrarnas berättelser och privata archiver. Får
man sluta af sådana ställen som del. 33 sid. 11,
der förf. ej kan upplysa om förhållandet med ett
ständernas beslut, som en Fransk ministerdepesch
omtalat, vidare samma del. sid. 7, der efter
Cederhj. saml. berättas om 1723 års förslag
angående en ständig ståndsdeputation, men sättet
för dess behandling är förf. obekant, och slutligen
del. 34. sid. 54, noten, så tyckes det, som iörf. ej
"haft tid eller lust" att genomgå våra vidlyftiga
riksdagshandlingar. Träget citerar han Ehrencronas
och andras riksdags-berättelser, äfven der stånds-
eller utskottshandlingarna tyckas böra gifva säkrare
visshet, och Ekeblads utdrag ur sekr. utskottets
protokoller anföras ofta, men högst sällan dessa
protokoller sjelfva. Och dock synes det, som om just
rådets, ståndens och sekr. utskottet» protokoller
borde vara sjelfva grundmaterialet för hvarje
framställning af denna tid; de utländske ministrarne
kunna visserligen gifva ofantligt vigtiga bidrag till
tidens historia, men såsom fullt pålitliga i afseende
på de inre förhållandena osh riksdagsförhandlingarna
kunna de väl ej anses, och deras akutoritet kan ej
alltid vara tillräcklig för att höja en uppgift öfver
sqvallrets och skandalkrönikans sfer. Lyckligtvis
har dock Fryxell haft en föregångare som grundligt
genomforskat våra statsarichver; spåren af Malmströms
helsosam-ma inverkan på hans berättelse tycka vi oss
särdeles skönja uti olikheten mellan den 31:sta och
34:de delens framställning af 1734 års riksdag; af
dessa delar utkom den 31:sta straxt före och den 34:de
ett år efter den andra delen af Malmströms historia.
Någon gång möter man också hos Fryxell uppgifter,
som ej fullt kunna försvaras. Så säger han, del. 33
sid. 10: "helt öppet förklarades ock, och det genast,
att rådsherrarna icke vore något annat än ständer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
