Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vår tids kyrka och christendom i Sverige. Betraktelser af en kyrkans tjenare, af Daniel Klockhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VAR TIDS KYRKA OCH ciiiiiSTENDOM i SVERIGE. -
Betraktelser af en kyrkans tjenare. Stockholm
1865. I. Hajgg-stöms Boktr. - 146 p. 8:0, pris: l, 40.
Den skrift, hvars titel vi ofvan angifvit, är en
bland dem, som behandlat praktiska frågor, och den
skall i första rummet derför vinna intresse hos
allmänheten och för öfrigt i flera afseenden helsas
såsom en glädjande företeelse. Omständigheterna
tillåta oss dock icke att här ingå i någon speciel
granskning af den värde författarens åsigter, utan vi
måste inskränka oss till att i korthet antyda dessa,
hvarjemte vi begagna tillfället att yttra några ord,
som med de berörda frågorna stå i sammanhang.
Den uppfattning af «tidsandan«, hvilken författaren
antyder i sitt förord och äfven sedan närmare
bestämmer, gäller våra dagar, och ehuru vi icke vilja
bestrida, att den i många afseenden kan vara sann
och berättigad, så våga vi dock uttala den
ö " O
bestämda meningen, att, örn vår tid än i många fall
är «ur led«, om mycket fattas alla Europas folk i
religiöst och sedligt, politiskt och socialt lif,
det dock torde vara orättvist, att karakterisera denna
tids anda såsom «der Geist der stets verneintff. Det
är med andra ord uppenbart falskt, att vår tids
menniskor, «raed uppoffring af all skilnad mellan
godt och ondt, odödligt lif, tro på Guds tillvaro«
o. s. v. endast eftersträfva "hvad som är af
denna verldens Yi förmena nemligen, att «den store
motståndarens fotspår« varit lika skarpt afpräglade
i andra tider - vi lefva nu icke i Bruno Baners
och Max S t ir ner s dagar, om än St rån s s och
11 e n an oroa de klentrogne - och dessutom är icke
allt otro och förnekelse, som möjligen från en viss
t. ex. den stränga konfessionalismens synpunkt tyckes
vara det. Detta besynnerligen oskick, att anse det
ärligaste tvifvel (obs. icke på kristendomen n tan
på dogmen) för en djefvulens hemsökelse, den klaraste
och mest bindande bevisning, blott att den kan hafva
till följd omstörtningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
