Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrika Bremer. - Hennes skrifter och personlighet. II. Af Anders Flodman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Fredika Bremer.
Hennes skrifter och personlighet.
II.
"I skaldens bröst sin. nyckel dikten har" är ett
bland dessa skaldeord, som för alla tider ega sin
sanning. Skalden - den verklige nämligen, ocli om
någon arman kan ej här vara fråga - kan naturligen
ej utsäga något annat, än hvad som lefver inom honom,
och han blifver skald i desto högre mening, jn fullare
han åt detta innehåll kan gifva uttryck. Detta gäller
dock ej blott om skalden. Hvarje menniska är detta i
högre mening, ju mer hon - i ord och gerning, i lära
och lif-förverkligar sin egen personlighet.
Hvad Fredrika Bremer angår, hafva vi i den föregående
skärskådningen af hennes författareskap lärt oss
att känna en vigtig, ja väl den vigtigaste sidan af
hennes personlighet. Den som i dubbelt afseende var
den förste att afvinna hemmet med sitt stilla lif
dess poesi, visserligen måste den vara en qvinna i
ordets högsta bemärkelse, och det var på teckningen af
qvinnan inom hemmet, som qvinnan och författarinnan
vann sitt verldsrykte. Men under det hon riktade
sina iakttagelser på denna , fann hon att med henne
ej allt var så väl bestäldt: hon fann mången qvinna,
för hvilken hemmet ej hade rum nog, och som derför
ej hade rum någonstädes. Det var då som hos henne
vaknade tanken på qvinnans mensklighet, på hennes
jembördighet med mannen, på hennes lika arfsrätt
till lifvets goda-till arbetet, både det andliga och
materiella. Och denna tanke blef den ledande för
hennes lif, i och genom den utvecklade sig hennes
personlighet fullare, idéerna rörde sig inom henne
med allt kraftigare lif, så kraftigt, att de ej ens
alltid fingo’ rum inom den konstnärliga formen. Så
öfvergaf den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
