Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrika Bremer. - Hennes skrifter och personlighet. II. Af Anders Flodman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
dessa bilder från den nya veiiden skänker dera. Vid
sidan af Marcus och Ilebecka Spring, M:rs Howland,
familjen Tolmé m. fl., som uppläto sina gästfria
hem för den svenska pilgrimen, lära vi känna de
intryck, som hon erfor af den personliga beröringen
med sådarie män sorn skalderna Washington Irving,
den milde, sköne och harmoniske Lowell, den starke,
ogenomtränglige och öfverväldigande Emerson, som
presidenten Tavlor och den vördnadsvärde ex-ministern
Po insett; som de andliga talarne C hann ing och
Parker samt parlamentets förnämsta prydnader, Clay,
Webster, Seward m. fl. Och åter - för oss ej af minsta
intresse - träffa vi henne hos de svenska nybyggarne
vid Pine Lake, hos fru Pettersson och hennes dugtige
måg Bergwall, eller i det norska "settlernentet" i
Koskonong i den unga prestfruns torftiga tjäll. Och
i hvar och en af dessa sinsemellan så olika personer
lära vi att känna en ny sida af den nya inenniskaii
på den nya jorden.
Men när nu Fredrika Bremer frågar sig, hvad som åt
denna nya mensklighet kan skänka hennes egentliga
kraft, finner hon den ej i statens konstitution, i
de fria politiska institutionerna, hvilka upptagit
Slafveriet och försvara det på grund af de fria
staternas rätt. Ej heller i skolan och folkets
uppfostran genom den, ty denna talar blott till
förståndet och kan ej tala till annat. Hon söker
denna kraft, såsom förut är sagdt, i hemmet och dess
"hjerta, vårdarinnan af den heliga elden på dess
härd", hos modern. "Kan då hemmet, kan den amerikanska
modern nu gifva det lif, den kraft, som fordras? "Jag
måste", säger hon, "besvara denna fråga med nej, de
kunna det ej i deras nuvarande kulturgrad." Äfven
här står qvinnan, såsom förr, nästan isolerad
inom familjen och sällskapslifvet, utan medvetande
om sin egen kallelse, sitt ansvar såsom kristlig
medborgarinna. Endast qväkarcsanihällets qvhmor hafva
vaknat till ett medborgerligt medvetande. "Hvad är
riu mamsell Bremers slutomdöme öfver det land och den
nation, som hon har besökt?" fråga vi med Laboulaye,
hvilken i sina "Etudes morales et politiques" egnat
en uppsats åt förevarande arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
