Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norsk Literatur: Schulze, H.: Fra Lofoten og Solör. Af L. Dietrichson. Janson, C.: Fraa Bygdom. Björnson, B.: De Nygifte. Keyser, R.: Norges Historie. Keyser, R.: Efterladte Skrifter 1. 2.. Jensen, P. A.: Læsebog for Folkeskolen og Folkehjemmet. Lieblein, J.: Norden (Et Maanedsskrift). Lyng, G. V.: Hedenskabets Levnetslöb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
vetenskapsmannen vid läsningen kan förvånas öfver den
ofantliga lärdom, som här så anspråkslöst talar till
honom från hvarje blad.
Samtidigt med att lektor O. Eygh ombesörjer denna
upplaga af Keysers "Norges llistorie", anordnar och
förestår han äfven utgifvandet af samme författares
"Efterladte Skrifter", af hvilka två häften utkommo
1865. I dessa häften hafva vi emottagit förra
hälften af förf:s "Nordmrendenes Yidenskabelig-hed
og Literatur i Middelalderen", deri förf. meddelar
en fullständig öfversigt öfver den norsk-isländska
poetiska literaturens utvecklingsgång intill skalderna
på 1100-talets början. Häri ingår sålunda skildringar
af den äldre (och tillika som vägledare för kännedomen
om reglonia for den gammalnorska poesien, af den
yngre) Eddan, samt de visor utan författarenamn,
hvilka ra ö ta oss än i samband med Eddan, än spridda
i vissa sagor. Synnerligen intressanta äro de kapitel,
hvilka röra "Edda-digtningens Tilblivelse", och hvars
resultat förf. sjelf resummerar i följande yttrande:
"man maa vel anse Eddadigtenes Oprindelse fra en
Tidsålder aeldre end Harald Haarfagers Dage, aeldre
end Midten af det 9:de Aarhundrede, for ät vrere
bevist med saa gode Grunde, som man i en Säg af den
Beskaffenhed kan for dre."
Till hvilka följder denna sats leder, i det den
utesluter möjligheten af dikternas isländska ursprung,
är klart, och förf. har äfven öfver denna punkt
gifvit en träffande och - som oss tyckes - uttömmande
bevisning för dikternas ursprung från det folk,
som koloniserade Island. Arbetets hela framställning
utmärker sig för samma popularitet och klarhet som
"Norges Historie." Man följer med lätthet författaren
igenom alla de svåraste deduk-tioner och förvånas
öfver, att så stora resultat kunna åvägabringas
och framställas på ett så enkelt sätt. Man kan med
rätta anbefalla Keysers efterlemnade skrifter åt
alla vetenskapsmän som ett mönster på det sätt,
hvarpå man skall göra en vetenskap tillgänglig för
ett helt lands läsande allmänhet, på samma gång som
man åt vetenskapen öppnar nya och storartade vuer;
i sanning en god lära för dem, som mena, att veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
