Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och otro. En teckning af Axel Krook. Af Daniel Klockhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
TRO OCH OTRO. En teckning af Axel K ro
ok. Stockholm. Alb. Bonnier. 1864.
Då vi i förra häftet kommo att fälla ett omdöme om
denna bok, hvilket, till följe af sin korthet och det
tvärhuggna i uttrycket, möjligen gifvit anledning till
missförstånd, kanske förargelse, så hafva vi ansett
oss uppfordrade att något närmare förklara vår mening,
hvarigenom vi hoppas kunna rättfärdiga oss inför
såväl författaren som allmänheten. Det knappa utrymmet
tvingar oss dock att inskränka oss till några få ord.
Vårt omdöme lydde, att förf:s teckning var "otympligt"
utförd; men detta omdöme gälde icke den, enligt vårt
förmenande, till sitt innersta fullkomligt berättigade
tendens, som ledt förf., utan det gälde sjelfva
sättet, hvarpå förf. gjort sig till tjenare för denna
tendens. - Vår oförgripliga mening är nemligen, att
förf:s romantiserade teckning, så lätt förklarlig den
kan vara ur det allmänna tillståndet hos oss svenskar,
och isynnerhet inom vårt lands sydvestra provinser,
och huru för-tjenstfull, ja verkligt betydelsefull den
kan vara såsom ett "tidens tecken", dock i det hela
är hvarken konstnärligt utförd eller såsom kulturbild
fullt sann.
Att från esthetisk synpunkt många anmärkningar
kunna göras mot förf.-s bok, tro vi ej, att ens
förf. sjelf bestrider; och vi fästa oss ändock icke
här vid, att den är en tendensroman; ty vår oroliga,
sökande, öfvervägande praktiska och för vinnandet af
höga mål kämpande tid föder icke nu mer, åtminstone
högst sällan, sådana romaner, som blott äro till för
det rent esthetiska intresset och för den formela
skönhetens skuld. Vi gifva äfven villigt förf. allt
erkännande för många goda drag i naturmålning och
karaktärsteckning; men såsom brister i teckningen
framhålla vi korteligen, att tendensen öfverallt
sticker ohöljd fram i dagen, att stoffet till
berättelsen icke på långt när är så af den diktande
fantasien genomarbetadt, att det kan sägas hafva
vunnit en ren och harmonisk form. Förf. får icke
tro, att detta blott är en allmän fras, tillgripen
på höft. Vi skulle kunna fylla flera sidor med bevis
för riktigheten af detta omdöme, men vi sakna dertill
utrymme, h vårföre läsaren sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
