Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S. D. R. K. Olivecrona: Om Dödsstraffet; A. Nyblæus: Om Statens Straffrätt. Af Daniel Klockhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
lydelse, m. e. o. en bevisningskraft, som den icke
eger eller kan ega. Vi antaga nemligen, såsom vi
tro på goda grunder, att frågan om dödsstraffets
afskaffande just såsom rättsfriiga. har sin stora
kulturhistoriska betydelse - ty allt straff är
enligt vår öfvertygelse en rättande’handling, hvari
staten förverkligar sitt ändamål ( = den formela,
juridiska rätten) i en rätt-stridig vilja; och medlet
måste dervid bero på ändamålet och hindret för dess
förverkligande - och om ett sådant antagande är
riktigt, så måste det rätta i sista hand vara den
egentliga normen för rättsknlturen: dess högsta lag
och ändamål. Men hvad det rätta är, och hvad det såsom
lag och ändamål fordrar med afseende på odlingens
gång och karakter, det kan icke den historiska
betraktelsen ensamt lära, emedan historien blott
anger hvad som är eller har varit verkligt, utan den
af den ärade förf. något misstrodda "theoretiska"
eller filosofiska undersökningen blir slutligen
oundgängligen nödvändig för frågans fullständiga
lösning; och detta just emedan frågan är en praktisk
fråga. I alla sådana är det nemligen fråga om lag och
ändamål, och dessas innersta natur ligger icke helt
afslöjad i den empiriska erfarenheten, just emedan
de ännu icke äro der fullt förverkligade.
Vi skola nu i det följande söka att enkelt angifva
det sätt, hvarpå förf. leder sin framställning till
sitt mål, samt dervid framhålla några anmärkningar,
hvilka vi tro otvunget skola föra oss in på en vidare
utveckling af det redan i korthet antydda , hvarjemte
vi slutligen skola påpeka, hvad som möjligen genorn
den »theoretiska» eller filosofiska betraktelsen kan
vara att vinna med afseende på det vigtiga problem,
som här är i fråga. -
Af den i "inledningen" gjorda skizzen af dödsstraffets
historia i några af de europeiska samhällena finner
man, dels huru dödsstraffets nödvändighet ansetts
hvila på ofelbara axiomer, och dels huru verkligen
fasaväckande folkens och regeringarnes råhet varit
under medeltiden och nästan ända intill våra dagar. De
principer, som under medeltiden utgjorde hufvudgrunder
för dödsstraffets antagna nödvändighet, voro den
superstitiösa föreställningen om nödvändigheten af
Guds vredes försoning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
